Under många år kommer gränsområdet mellan Stockholms stad och Solna vara som en enda stor byggarbetsplats. Den allra sista etappen är tänkt att bli klar 2025.

Överdäckat på Norra Stationsområdet blir det kontorslokaler och nästan 6000 nya bostäder med plats för motsvarande ett nytt Enköping. Karolinska Institutet hoppas på ett rejält lyft och bygger nytt campusområde, ny aula och nya forskningslokaler. Här ska Vetenskapsstaden växa fram, där KTH, KI och Stockholms universitet tänker skapa ett av Europas mest forskningstäta områden. Det blir ett ”life science”-kluster och kanske 30000 arbetsplatser med betoning på bioteknik och läkemedelsforskning. Hit ska också tunnelbanan dras med flera uppgångar.

Men det var sjukhusplanerna som var starten. Det dåvarande finanslandstingsrådet Ralph Lédel (m) väckte hösten 2001 frågan om det var vettigt att fortsätta lappa och laga på nuvarande KS som delvis byggdes för 60–70 år sedan.

Idag är det 40 byggnader utspridda på ett område lika stort som Gamla stan.

–Vi kom snabbt fram till att det inte kostade mer, snarare mindre att bygga ett helt nytt sjukhus, säger Ralph Lédel, numera bosatt i Fagersta.

NKS – Nya Karolinska Solna – beräknas kosta 14,1 miljarder. Men det ska landstinget betala i form av en hyra under 30 år till ett konsortium som bygger, förvaltar och till viss del även driver delar av det nya jättesjukhuset. Bakom detta döljer sig en OPS-lösning (OPS står för Offentlig-privat samverkan), en för Sverige ovanlig finansieringsform där offentligt och privat samverkar.

–Två saker är bra. Vi vet vad det kommer att kosta och vi betalar inte ett öre förrän vi kan flytta in i lokalerna. Det sätter en väldig press på dem vi anlitar att få det färdigbyggt i tid, säger nuvarande finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (m).

De sju partierna i Stockholmslandstinget är överens om det mesta kring NKS, men om finansieringen är det strid. Oppositionsledaren Ingela Nylund Watz (s) lovar att riva upp och ändra på finansieringen om de rödgröna vinner nästa val.

–Vi känner oss oförhindrade att göra det eftersom alliansen svek vår överenskommelse om en traditionell finansiering. Landstinget måste äga lokalerna från dag ett, annars förlorar vi kontrollen över sjukhuset, säger hon.

I mars ska tre konsortier väljas som får ett halvår på sig att tävla om detta prestigebygge. Sex månader senare ska projektet upphandlas och i den vevan ska även det första riktiga spadtaget tas. Med tanke på vad oppositionen säger är det sedan valresultatet hösten 2010 som avgör hur NKS-affärens avslutas. Men i alliansen tror man inte att det blir möjligt att riva upp några beslut.

Patienterna till det nya sjukhuset ska komma från Stockholmsområdet, hela landet och även Europa och man ska arbeta multidisciplinärt där många kompetenser är inblandade. Utöver byggkostnaderna beräknas prislappen för utrustningen ligga på minst 3 miljarder kronor, men så ska det också bedrivas vård i toppklass.

Några varnar för ett skrytbygge, att NKS blir en teknisk julgran i medicinsk världsklass. Men Lennart Persson, professor i neurokirurgi och chef för den förvaltning som har bildats för projektet, håller inte med.

–Vi bygger flexibelt, med generella och moderna lösningar där vi tänkt på personalens behov, men allra mest på patienterna genom exempelvis att nästan alla har enkelrum. En renovering av det gamla KS hade tagit 20 år och kostat minst lika mycket som att bygga nytt, säger Lennart Persson.