Sex av tio tillfrågade skolledare för 7-9-skolor i Stockholm bedömer att det krävs besparingar för att klara budgeten under år 2008. Fyra av tio anser att de fått mindre resurser att satsa på sin skola under 2008 jämfört med tidigare.

Allt enligt en telefonundersökning som s-oppositionen i Stockholm lägger fram på onsdagen.

Skolledarnas pessismism gäller trots att den borgerliga stadshusalliansen flaggat för sina skolsatsningar - i år på runt 327 extra miljoner till skolans kärnverksamhet.

- Nu ser man tydligt att det inte finns någon satsning i den borgerliga budgeten för skolan. Det allvarligaste är att skolledarna bedömer att det är i den pedagogiska verksamheten som besparingar är mest troliga, säger oppositionsborgarrådet (s) Roger Mogert till SvD.se.

Pengarna i alliansens skolsatsning äts upp av höjda löner för lärarkåren och andra kostnadsökningar, enligt Mogert.

Men vänder man på siffrorna framgår samtidigt i rapporten att 31 av de totalt 51 skolor som tillfrågats inte tror sig få mindre resurser. Går det då att så entydigt slå fast att det inte handlar om någon satsning?

- Ja, i och med att vi också ställt frågan direkt till rektornerna om hur många som tror sig behöva införa besparingar. Och det är alltså 60 procent av de tillfrågade, säger Roger Mogert.

Vad, menar du, blir följden av det rådande ekonomiska läget?

- Den direkta effekten av att spara in på pedagogisk personal är ju att man får större elevgrupper. Och vi vet att de som drabbast värst är eleverna som har störst behov. Risken är uppenbar att skolorna fortsätter att försämra sina resultat.

Skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) avfärdar socialdemokraternas kritiska rapport.

- Vi har höjt schablonen med mer än 5 procent. Det är en av de största ökningarna av resurserna som har gjorts, säger hon.

Lotta Edholm lyfte i går fram statistik som visar att den tidigare socialdemokratiskt ledda majoriteten i staden höjde anslagen med i snitt 2 procent per år.

De borgerliga har satsat nästan dubbelt så mycket per år i schablonhöjningar, enligt Lotta Edholm.

- Vi försöker nu städa upp efter den socialdemokratiska nedmonteringen mellan 2003 och 2006, säger hon.

Lotta Edholm tror att ett skäl till att rektorer upplever satsningen som en nedskärning är att det blivit färre elever i skolorna. Skolorna får bidrag baserat på hur många elever som går i skolan.

En annan orsak kan vara att socialdemokraternas undersökning enbart rör skolor med elever i årskurserna sju till nio.

- Vi har valt att satsa mer på elever i de yngre åldrarna, säger Lotta Edholm.

Det ekonomiska läget för Stockholms grundskolor har varit en politisk stridsfråga - som blossat upp i omgångar - sedan de borgerligas valseger år 2006.

Den borgerliga stadshusalliansen har pekat på miljonsatsningar för både år 2007 och 2008. Men de satsningar som utlovades inför valet har i praktiken ätits upp av höjda lärarlöner och andra kostnadsökningar, har s-oppositionen hela tiden hävdat.