T. v. Distriktsläkaren Jannis Divandis tar ett svalgprov på Lennart Josefsson. ” Jag är inne i systemet och har inget behov av att byta vårdcentral”, säger Lennart Josefsson som inte tycker att Vårdval Stockholm angår honom särskilt mycket. T. h. Hikmet Kulbay grimaserar när Elisabeth Bos sköljer rent infarten som han har under huden vid nyckelbenet för provtagning. Vårdval Stockholm och möjligheten att byta vårdcentral har han inte hört talas om. ”Jag är nöjd med hur det är i Jordbro, med personalen och allt”.
Foto: Caroline tibell
Totalt 90 anställda har köpts ut när primärvården skurits ner inför införandet av Vårdval Stockholm den 1 januari. Hälften har fått avgångsvederlag, hälften avtals- eller ålderspension.
–Vi såg ju att det fanns vinnare och förlorare med det nya ersättningssystemet. Personalen kommer från hela länet, men något fler från Hallunda, Fittja, Tensta, Rinkeby och Jordbro, som haft de största omställningarna, säger Annika Blomgren, personaldirektör vid Stockholms läns sjukvårdsområde.
Vårdcentraler med störst omställningar är de som tidigare fått extra ersättning för att de ligger i socialt utsatta områden. Bland den personal som köpts ut är majoriteten undersköterskor, följt av sjuksköterskor och läkarsekreterare. Fyra läkare har slutat med avgångsvederlag.
I norra Botkyrka har ett trettiotal slutat. Den 11 januari stänger Botakuten, en närakut i Fittja.
–Vi stänger också familjecentralen och lägger ner vårt rehabiliteringsteam. Vi har den sjukaste befolkningen, men får en 30-procentig minskning i ersättning från landstinget, säger verksamhetschefen Helena Josefsson.
I och med vårdvalsreformen är det fritt fram för privata vård- givare som blivit auktoriserade av landstinget att öppna mottagning. Efterfrågan på vård styr mottagningarna, som blir direkt ekonomiskt beroende av antalet besök.
–Vi räknar med att det ska bli ungefär 50000 fler husläkarbesök i och med det här. Det blir lättare att få tid och lättare att byta när det blir fler mottag- ningar, säger landstingets projektledare Anders Olsson.
Hittills har drygt 50 husläkarmottagningar blivit auktoriserade, men de är mycket ojämnt fördelade över länet. Av totalt 37 mottagningar som aviserat att de ska öppna under 2008 ligger mer än var tredje i innerstan.
Samtidigt visar landstingets prognoser på ett ökat vårdbehov under de närmaste fyra åren, framför allt i kranskommunerna och södra Stockholm som har en åldrande befolkning. I innerstaden blir de boende allt yngre.
Jan Halldin, pensionerad läkare i Danderyd och medicine doktor i socialmedicin, kallar reformen ett hastverk och tycker att politikerna blandar ihop begreppen vårdbehov med vårdefterfrågan.
–Det kan finnas en efterfrågan på vård av en massa anledningar som inte har med vårdbehov att göra. Ju mer socialt utsatt man är, desto mer ohälsa, men det betyder inte att man söker vård. Jag tror att det här kommer att gå ut över utsatta grupper väldigt mycket, säger han och påpekar att lagen stipulerar företräde till hälso- och sjukvård åt dem som har det största behovet.
Oppositionen i landstinget vänder sig främst mot ersättningssystemet.
–När nu hälso- och sjukvårdslagen ställer krav på att vi ska möta människor utifrån deras olika behov, varför gör man då bedömningen att vissa områden inte får kräva mer resurser? Det slår orättfärdigt och är djupt orättvist, säger oppositionslandstingrådet Ingela Nylund Watz (s).
Biträdande sjukvårdslandstingsrådet Lars Joakim Lundquist (m) är säker på att nya mottagningar kommer att öppna i områden där vården idag fungerar dåligt. Det är hans tolkning av att få privata vårdgivare hittills velat etablera sig i söder, till exempel i Haninge.
–Nej, där finns det fungerande husläkarmottagningar tydligen. I andra delar av länet, exempelvis Järfälla, där det fungerat dåligt, där får vi nu nya mottagningar i första hand, säger han.
Vad händer om vårdcentraler tvingas lägga ner?
–Då är jag övertygad om att en entreprenör kommer att starta en ny.
