I dagsläget finns kameraövervakning på fem av Stockholms stads skolor. En av dem är relativt nybyggda Askebyskolan i Rinkeby, där 14 kameror sitter placerade på fasaden. Kamerorna slås på efter skolans slut klockan åtta på kvällen och stängs av klockan sex på morgonen. En stor skylt på grinden talar om att området är kameraövervakat. Enligt den skolpersonal SvD talar med har kamerorna en avskräckande effekt.

– Innan vi hade kamerorna var det hemskt. Om någon glömt en bandspelare framme betydde det ett krossat fönster. Varje lov rök något fönster – nu är det ingenting, säger Nabil Belkacem, it-tekniker på skolan.

Kamratstödjarna Ali Fili, Halil Köker och Henna Svartsjö ser inga problem med övervakningen.

– Det känns lite säkrare. Man vet att det inte blir klotter, säger Ali Fili. Skolans rektor Börje Ehrstrand säger att kameraövervakningen är en del av skolans förebyggande arbete:
– Vi resonerar så här: har man ont uppsåt behöver man inte så mycket skydd. De som bryter mot reglerna kan också göra det öppet.

Enligt skolans egna beräkningar låg kostnaden för skadegörelse på runt 250 000 kronor om året innan kameror monterades upp. Nu har den minskat till runt 30 000 kronor. Samtidigt ökar skadegörelsen i Stockholms skolor. Under 2007 ökade kostnaden för all skadegörelse med 21,5 procent jämfört med 2006. Kostnaderna för glaskrossning ökade med 33 procent. Samtidigt inträffade fler bränder än vanligt i skolor och förskolor, nio stycken under 2007.

Och enligt det kommunala skolfastighetsbolaget SISAB, är övervakningen en sådan framgång att ytterligare 30 skolor kommer att få övervakningskameror på skolområdet under 2008.

– Det är ytterligare ett sätt att angripa problemen. Det handlar om händelsestyrda kameror, som alltså reagerar vid en händelse, och tanken är att kunna ingripa innan skadegörelsen inträffar, säger Tobias Drejeby, informatör på SISAB.

Kamerorna är av en typ som inte kan identifiera personer. De ska uppmärksamma vaktbolagen på att människor rör sig på skolområdet.

Kostnaden beräknas till fem miljoner kronor.

Några siffror på hur mycket skadegörelsen minskar genom att kameror sätts upp kan inte SISAB presentera. Förklaringen är att övervakningsprojektet är så nytt. Alla skolor har fått sina kameror monterade under 2006 och 2007.

För att få sätta upp kameror som övervakar skolområden krävs tillstånd av länsstyrelsen. Kameror inne i byggnaden beslutar skolorna om själva. Skolborgarrådet Lotta Edholm (fp), hoppas på positiva effekter.

– Förhoppningen är ju att det ska minska skadegörelsen, för den har ökat väldigt mycket. Ur integritetssynpunkt är det förstås en avvägning - man ska aldrig ha kameror där det inte behövs, säger Lotta Edholm.

Om kameraövervakning har någon verklig effekt på brottslighet och skadegörelse runt skolor finns inte vetenskapligt belagt. Övervakningskameror på skolområdet ökar stadigt i landet, men enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, saknas uppföljningar, så väl i Sverige som internationellt, om dess effekter på skolor.