Stockholms stad har fokuserat på skolverksamheten medan fritidshemmen inte uppmärksammats i lika stor utsträckning. Det konstateras i en genomlysning av de kommunala fritidshemmen.

Stadens rapport visar även att det finns stora skillnader i både barngruppsstorlek och personalsammansättning på de olika fritidshemmen i Stockholm.

I januari i år fanns drygt 1 800 anställda i Stockholms stads fritidshem. Året innan slutade 250 personer, medan bara 31 anställdes under samma period.

En fjärdedel av dem som lämnat fritidshemmen hade sagt upp sig. Två tredjedelar hade en tidsbegränsad anställning som upphörde och några få hade gått i pension.

Mikaela Ishak är en av dem som sagt upp sig, hon fick ett annat jobberbjudande med högre lön och större möjligheter till utveckling. Nu jobbar hon med ett projekt som går ut på att få invandrarkvinnor i arbete.

Mikaela Ishak berättar att hon hade kunnat tänka sig att stanna trots erbjudandet om bättre lön på en annan arbetsplats, det handlar inte bara om pengar menar hon.

– Man kan erbjuda andra typer av förmåner, men fördelarna med det nya jobbet övervägde, säger hon.

Walter Garcia, som är viceordförande för Lärarförbundets avdelning i Stockholm, säger att många av fritidspedagogerna som är kvar i yrket har passerat 50-årsstrecket och inom några år väntas en stor brist av kompetent personal.

– Fritidspedagogerna har haft den sämsta löneutvecklingen i lärarkategorin och arbetsmiljön har blivit allt sämre med tanke på att barngrupperna ökat. Det finns inte så mycket utrymme för pedagogiskt arbete eftersom det är så många barn, säger han.

Walter Garcia är kritisk till att föräldrarna inte reagerar på situationen och säger att många verkar se fritidshemmet som barnpassning efter skolan i stället för en pedagogisk verksamhet där barnen ska stimuleras och utvecklas.

I Stockholms stads rapport står det att skolbarnomsorgspengen legat nästan helt still de senaste tolv åren och det utpekas vara en av orsakerna bakom ökningen av antalet barn i grupperna samt den minskade personaltätheten. Kommunens undersökningar visar att man satsat på skolan men inte på fritidshemmen.

Grundskolechefen Håkan Edman säger att man nu vill lyfta frågan.

– Det finns fritidshem i Stockholm som är väl integrerade med skolan och som fungerar på ett bra sätt. Det är den typen av fritidshem som man ska lära av, säger han.

Skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) berättar att Stockholm satsar mer på fritidshemmen än kommunerna i resten av landet gör. Hon påpekar att en undersökning bland föräldrarna visar att 78 procent av de tillfrågade är nöjda med fritidsverksamheten.

– Det är svårt att få tag i behörig personal, få väljer att utbilda sig till fritidspedagoger idag, säger hon.

Skolverket har länge påpekat problemen på fritidshemmen i hela Sverige, men trots det har inte mycket hänt. I stället har barngruppernas storlek fortsatt att öka och personaltätheten successivt minskat.

– Det är uppenbart att kommunerna inte prioriterar fritidshemverksamheten. Mellan 2001 och 2005 fick de ett riktat statsbidrag för att öka personaltätheten, då prioriterades skolan och fritidshemmen fick inte ta del av dessa resurser, förklarar Silja Jundin, som är undervisningsråd vid verksstaben på Skolverket.

Förra året tog Skolverket fram nya allmänna råd för fritidshemmen. Flera stora konferenser anordnades för skolledare där man diskuterade verksamheten. Silja Jundin säger dock att skolledarnas uppfattning är att det krävs mer resurser och större satsningar.