Potatisskal, samlas i vasken och mosas ner i kvarnen. Kallvattenkranen sätts på och efter en kort stunds malande stund försvinner avfallet ner i avloppet.

– Det är en mycket bra grej. Om det blir lite potatis eller sallad kvar på tallriken så föser vi ner det också. Vi har inte behov av någon kompost, säger Willy Wang-Andresen som bor i villa i Nockebyhov. Han är en av 40-talet stockholmare som idag har avfallskvarn under diskbänken hemma i köket.

– Det är den förre ägaren till huset som installerade kvarnen. Men jag bodde i USA på 60-talet och det fanns där redan då.

Det nationella målet är att 35 procent av allt organiskt avfall från hushåll, restauranger och storkök och butiker ska behandlas biologiskt 2010, det vill säga komposteras eller rötas. I Stockholm läggs huvuddelen av det organiska avfallet i soppåsen och bränns. Bara drygt fem procent sorteras ut. Plockanalyser av soppåsar i Stockholms län visar att 35-45 procent av avfallet som hamnar i soporna är matrester, skal och liknande.

Samtidigt har Stockholm ett skriande behov av biogas. Den borgerliga majoriteten i Stockholms stad har valt att rikta in sig på en insamling av matavfall från storkök och restauranger för att öka biogasproduktionen. Målet är att 35 procent av storhushållens avfall ska samlas in 2010. Men det räcker inte tycker miljöpartiet, som nu lägger en alternativ biogasstrategi i kommunstyrelsen. 70 procent av stockholmarnas matavfall bör kunna samlas in 2015, enligt mp, om avfallskvarnar kopplade till det kommunala avloppet installeras i stadens hushåll.

– Vi tror att det är fullt realistiskt, eftersom andra kommuner redan gör det. Fördelen med vårt förslag är att det också minskar transporterna. Det går ut på att man ska installera avfallskvarnar i en stadsdel för att testa, och sedan utvärdera det. Det behövs praktisk erfarenhet, säger oppositionsborgarrådet Yvonne Ruwaida (mp).

Metoden går ut på att de nedmalda matresterna från hushållen förs genom avloppsledningarna till reningsverket där det rötas till biogas. Systemet finns fullt utbyggt i Surahammars kommun i Västmanland där avfallskvarnar började installeras på försök i hushållen 1993.

–Vi började med det här eftersom vi hade överkapacitet i reningsverket. I början var vi lite nervösa och jag skickade ut en massa gubbar att lyfta på brunnslock för att se om det flöt halvkrossade morötter och stoppade upp. Men i Japan och USA är det här standard, och vi har inte haft några avloppsstopp, säger Inge Karlsson, vd för Surahammars kommunalteknik.

Idag har drygt 50 procent av hushållen i Surahammar avfallskvarn, medan drygt 48 procent komposterar. Traditionell sophämtning är nästan dubbelt så dyrt som att sortera matavfallet.

–Det bästa är ju om man kommer ifrån att elda gamla revbensspjäll och annat matavfall, för det innehåller ingen energi, mest vatten. Men det är svårare att ställa om en storstad än en liten by.

I Stockholms län går 92 procent av de insamlade hushållsavfallet direkt till förbränning.

Tjänstemän från Stockholm Vatten pågår en kartläggning för att undersöka kapaciteten att ta emot organiskt avfall i avloppsnätet. Enligt Lars-Gunnar Reinius, specialist på avloppsrening på Stockholm Vatten, finns kapaciteten att ta emot matavfallet i reningsverken i Bromma och Henriksdal. Problem kan uppstå i avloppssystemet i vissa stadsdelar och fastigheter, med gammalt ledningsnät med risk för stopp.

– I vissa stadsdelar med klena ledningar tycker vi inte att det är lämpligt att införa systemet. På andra ställen ser vi inga problem. Men ett system med avfallskvarnar skulle ju inte få 100-procentig täckning genast, så man hinner ju reagera om det blir problem, säger Lars Gunnar Reinius.