Fittjamoské kan få böneutrop

Böneutrop från minareter har hittills inte skett i Sverige, men nu kan det bli ändring på det. Moskén i Fittja i södra Stockholm har ansökt om böneutrop och nu öppnar kommunen för möjligheten. Fallet kan bli prejudicerande för hela Sverige skriver tidningen Dagen men i Sveriges muslimska råd tror man inte ett tillstånd i Fittja skulle innebära en ström av ansökningar från övriga svenska moskéer.

Moskén i Fittja söder om Stockholm har fått klartecken till böneutrop från minareten.

Moskén i Fittja söder om Stockholm har fått klartecken till böneutrop från minareten.

FOTO: Jessica Gow / SCANPIX

Moskén i Fittja stod färdig 2007 och har en 32 meter hög minaret. Men hittills har den aldrig använts. I detaljplanen som upprättades inför bygget står det att inga böneutrop får ske.

Men i januari i år lämnade Islamiska föreningen i Botkyrka in ett medborgarförslag till kommunen om att få börja med böneutrop. Och i tisdags fattade samhällsbyggnadsnämnden i Botkyrka ett beslut. En majoritet i nämnden ansåg att förbudet inte skulle hålla för en rättslig prövning och att kommunen därmed inte kan hindra böneutrop.

Förutsatt att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige inte kommer till en annan slutsats blir det fritt fram för Islamiska föreningen att slå på högtalarna i Fittjamoskén minaret.

Ett hinder kan dock tillkomma. Kristdemokraterna i Botkyrka kommun, som är det enda parti som motsatt sig samhällsbyggnadsnämndens beslut, menar nämligen att ärendet är en polisfråga.

Stefan Dayne (KD) som är ledamot i nämnden poängterar att han och partiet inte har något emot muslimer och är för religionsfrihet och yttrandefrihet men tycker inte att det hör till den kommunala kompetensen att bedöma böneutropens vara eller icke vara.

– Det är ett meddelande som proklameras och som kan kränka andra grupper och därför anser vi att det här är en polisfråga, säger han till tidningen Dagen och menar att böneutropen därmed också skiljer sig från exempelvis kyrkornas klockringning.

Stefan Dayne hänvisar särskilt till en paragraf i Botkyrka kommuns ordningsföreskrifter där det står att "propaganda eller andra buskap som riktar sig till personer på offentliga platser, får inte ske genom högtalare eller liknande utan tillstånd av polismyndigheten".

Ismail Okur, ordförande i Islamiska föreningen, vill inte ropa hej än men är nöjd med samhällsbyggnadsnämndens beslut.

– Vi är över 100 000 muslimer i Sverige. Ska inte vi ha vår religionsfrihet också? Speciellt här i Botkyrka där vi är så många, säger han till Dagen.

I muslimska länder sker böneutrop från minareter fem gånger om dagen, men det är inte aktuellt i Fittja enligt Ismail Okur.

– Det hade varit för mycket att börja med det. Om förslaget går igenom handlar det om en gång i veckan, kanske 1-2 minuter. Det är faktiskt inte mycket.

Fallet är av nationellt intresse eftersom det kan komma att bli prejudicerande och öppna för böneutrop från fler moskéer Sverige. Men Helena Benaouda, ordförande i Sveriges muslimska råd, säger till SvD att hon inte tror på en ström av ansökningar även om muslimska föreningen i Botkyrka skulle få börja med böneutrop.

- Jag tror inte att det kommer att fungera överallt i alla fall och jag tycker inte det är nödvändigt heller. Vi har klarat oss så länge utan och det har gått bra, säger hon och påpekar att de flesta moskéer i Sverige, totalt omkring 200 stycken, är inrymda i lokaler som även har eller har haft andra ändamål. Bara åtta stycken, däribland den i Fittja, är specialbyggda för att vara just moskéer och skulle därmed ha möjlighet att börja med böneutrop.

- Det är inte så många, och jag tror en del kommer avstå att ansöka ändå, oavsett vad som händer i Fittja, säger Helena Benaouda.

Hon tycker att böneutropen, som alltså bara är en muntlig påminnelse om att det är tid att be, är fullt jämförbara med kyrklockor och menar att det finns ett symbolvärde för religionsfriheten om Fittjamoskén får börja använda sin minaret. Samtidigt poängterar hon att rätten till böneutrop inte är någon stor fråga för Sveriges muslimska råd.

- Vi har knappt diskuterat detta överhuvudtaget. Det är absolut ingen stridsfråga för oss, säger Helena Benaouda.

  • Kopiera sidans adress
Obegränsad tillgång till SvD digital – Prova gratis i en månad!
Stig Bergling med nummerskylt 68 053 och som Eugén Sydholt 2001. Blev 77 år

”Förrådde vänner och arbetskamrater”

Dåvarande Säpo-chefen om avlidne spionen Stig Bergling.

Informerade Sovjet om Säpo

Svenska spioner

Bergling en av de spioner som dömts.

Kritiken växer mot
Jan Björklund

Reaktioner

FP-röster höjs för partiledarbyte.

Han avslöjade flygens dolda rabattbiljetter

svd i usa

23-årigt snille byggde succésajt.

Höss var hans farfar: En ohygglig upptäckt

Intervju

”Muslimer dagens syndabockar.”

Ledare fick avgå efter Hitlerbild

Pagida

Kritiserad bild på Facebook väckte protester.

”Integrationstester förbjudna”

svd i bryssel

Tung EU-jurist: Tvinga invandrare göra prov olagligt.

”Apple bästa köpet
på flera decennier”

Aktien har gått upp 300 procent på fem år.

”Kylan kopplar grepp över hela Sverige”

Omslag

SMHI: Kan handla om 25 cm snö.

Bilder som inte visats
från 1:a världskriget

Englunds nya bok

Har tidigare inte visats.

”Euforin har övergått i trötthet”

Ny bok

Skildring av livet utanför skyttegravarna.

”Att hata är ett
problem i sig”

REPLIK

Alen Musaefendic svarar om islamofobi.

”Att hata islam är inte en fobi”

BRÄNNPUNKT

Rexvid om Bah Kuhnkes satsning.

Åtta svenska sjukhus i stabsläge – bara i år

kartläggning

”Situationen mycket allvarlig”.

Bildresa
<b>1935 </b>
Dagens Slussen invigs. Den klöverbladsformade anläggningen är resultatet av 40 års diskussioner, utredningar och förslag om Slussenområdet. Även för 100 år sedan var Slussenfrågan en svår nöt att knäcka.
Flera av tidens stora arkitekter ritade förslag som ratades. Till slut blev det en klöverbladsformad trafikkarusell, signerad Tage William Olsson. Klöverbladet är del av en funkismiljö, tillsammans med Katarinahissen och KF-huset.

Slussen – hur kunde det gå så snett?

Ödestimmen närmar sig. Hur gick det så fel?

FOTO: TT arkiv

Hon torterades av Gestapo – röjde inget

Hemligt

6 spionaffärer med dödlig utgång.

Ex-spion strålades till döds via te

Litvinenko kan ha mördats av politiker.

Gav sig in i politiken redan som 15-åring

Utbränd

Se Jimmie Åkessons karriär i bilder.