Moskén i Fittja stod färdig 2007 och har en 32 meter hög minaret. Men hittills har den aldrig använts. I detaljplanen som upprättades inför bygget står det att inga böneutrop får ske.

Men i januari i år lämnade Islamiska föreningen i Botkyrka in ett medborgarförslag till kommunen om att få börja med böneutrop. Och i tisdags fattade samhällsbyggnadsnämnden i Botkyrka ett beslut. En majoritet i nämnden ansåg att förbudet inte skulle hålla för en rättslig prövning och att kommunen därmed inte kan hindra böneutrop.

Förutsatt att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige inte kommer till en annan slutsats blir det fritt fram för Islamiska föreningen att slå på högtalarna i Fittjamoskén minaret.

Ett hinder kan dock tillkomma. Kristdemokraterna i Botkyrka kommun, som är det enda parti som motsatt sig samhällsbyggnadsnämndens beslut, menar nämligen att ärendet är en polisfråga.

Stefan Dayne (KD) som är ledamot i nämnden poängterar att han och partiet inte har något emot muslimer och är för religionsfrihet och yttrandefrihet men tycker inte att det hör till den kommunala kompetensen att bedöma böneutropens vara eller icke vara.

– Det är ett meddelande som proklameras och som kan kränka andra grupper och därför anser vi att det här är en polisfråga, säger han till tidningen Dagen och menar att böneutropen därmed också skiljer sig från exempelvis kyrkornas klockringning.

Stefan Dayne hänvisar särskilt till en paragraf i Botkyrka kommuns ordningsföreskrifter där det står att "propaganda eller andra buskap som riktar sig till personer på offentliga platser, får inte ske genom högtalare eller liknande utan tillstånd av polismyndigheten".

Ismail Okur, ordförande i Islamiska föreningen, vill inte ropa hej än men är nöjd med samhällsbyggnadsnämndens beslut.

– Vi är över 100 000 muslimer i Sverige. Ska inte vi ha vår religionsfrihet också? Speciellt här i Botkyrka där vi är så många, säger han till Dagen.

I muslimska länder sker böneutrop från minareter fem gånger om dagen, men det är inte aktuellt i Fittja enligt Ismail Okur.

– Det hade varit för mycket att börja med det. Om förslaget går igenom handlar det om en gång i veckan, kanske 1-2 minuter. Det är faktiskt inte mycket.

Fallet är av nationellt intresse eftersom det kan komma att bli prejudicerande och öppna för böneutrop från fler moskéer Sverige. Men Helena Benaouda, ordförande i Sveriges muslimska råd, säger till SvD att hon inte tror på en ström av ansökningar även om muslimska föreningen i Botkyrka skulle få börja med böneutrop.

- Jag tror inte att det kommer att fungera överallt i alla fall och jag tycker inte det är nödvändigt heller. Vi har klarat oss så länge utan och det har gått bra, säger hon och påpekar att de flesta moskéer i Sverige, totalt omkring 200 stycken, är inrymda i lokaler som även har eller har haft andra ändamål. Bara åtta stycken, däribland den i Fittja, är specialbyggda för att vara just moskéer och skulle därmed ha möjlighet att börja med böneutrop.

- Det är inte så många, och jag tror en del kommer avstå att ansöka ändå, oavsett vad som händer i Fittja, säger Helena Benaouda.

Hon tycker att böneutropen, som alltså bara är en muntlig påminnelse om att det är tid att be, är fullt jämförbara med kyrklockor och menar att det finns ett symbolvärde för religionsfriheten om Fittjamoskén får börja använda sin minaret. Samtidigt poängterar hon att rätten till böneutrop inte är någon stor fråga för Sveriges muslimska råd.

- Vi har knappt diskuterat detta överhuvudtaget. Det är absolut ingen stridsfråga för oss, säger Helena Benaouda.