På torsdagen invigdes boutställningen i Annedal – den nya stadsdelen som breder ut sig mellan Sundbyberg och Ulvsunda industriområde. Stockholms finansborgarråd Sten Nordin (M) och Sundbybergs kommunalråd Jonas Nygren (S) höll tal och hissade upp flaggor framför de arkitektoniskt spektakulära husen.

– Det här är ett område som passar stockholmare i allmänhet men kanske framför allt barnfamiljer eftersom det byggs både förskolor och en skola här, säger Sten Nordin.

I marknadsföringen av Annedal poängteras också att förutom förskolorna så kan barnen roa sig med plaskdammar, pulkabackar och lekplatser.

Men bakom den barnvänliga framtoningen så är Annedal även en experimentverkstad för byggbolagen som vill testa den senaste tekniken för miljö- och energianpassat byggande. Erfarenheterna från Annedal kan användas i den verkligt stora utmaningen – miljöprofilstadsdelen Norra Djurgårdsstaden.

– I Annedal har inte politikerna ställt några miljökrav på det sätt som nu görs i Norra Djurgårdsstaden. Här har byggbolagen själva miljöanpassat utifrån sina olika utgångspunkter och erfarenheter, och vi kommer att följa upp att de klarat de lägstanivåer som vi kommit överens om, säger Claes Sahlin, chefsjurist och utställningsansvarig för Annedal hos Stockholms Byggmästarförening.

22 byggföretag är med och skapar det nya Annedal. Ungefär hälften av de färdigbyggda husen har någon form av miljöcertifiering, men det skiljer sig mycket mellan byggherrarna vad man satsar på.

Det som är gemensamt är att hela området kommer att ha källsortering och sopsugar för att hantera avfallet. Energisnåla vitvaror och snålspolande kranar och toaletter är också standard i lägenheterna. Alla lägenheterna är anslutna till fjärrvärmenätet och har också förberetts för individuell varmvattenmätning.

– Det har varit ambitionen att de boende också ska engagera sig i sin egen och husets konsumtion av el och varmvatten till exempel, säger Claes Sahlin.

I övrigt saknar byggherrarna en gemensam linje när det gäller miljösatsningarna.

Några exempel: Folkhem har gröna tak med sedum på sina hus, som isolerar mot värme och kyla och är bullerdämpande. ByggVesta bygger välisolerade så kallade egenvärmehus som är radiatorlösa och värms upp av instrålad solvärme, hushållsmaskiner, belysning och de boendes egen kroppsvärme. JM har byggt lågenergihus med värmeåtervinning. Veidekke satsar på att de boende ska kunna ta del av sin konsumtion av el och varmvatten via internet, och har fått Svanenmärkning för inomhusmiljön som är anpassad för allergiker.

Charlotte Kaland bor med sin man och ettåringen Neo högst upp i ett av husen vid Bällstaån. Att det är ett lågenergihus har hon inte märkt så mycket av i praktiken. Väggar och fönster är välisolerade men det finns ingen display för den individuella varmvattenmätningen, och när hon bläddrar i informationspärmen från bostadsbolaget är det tomt bakom fliken Energispartips.

– Hmm, det var ju lite pinsamt. Men jag kan ju säga att jag inte märker någon skillnad på räkningarna vi får bara för att det är ett lågenergihus, säger Charlotte Kaland som egentligen är lite mer intresserad av att området äntligen ska få en riktig mataffär och kanske några restauranger.

– Och så längtar jag efter att en buss ska stanna här, det är långt att gå till t-banan i Sundbyberg.