Det börjar mörkna, men ljuset från butikernas skyltfönster lyser upp myllret på Götgatan på Södermalm där människor är på väg hem, går mot krogen eller kryssar mellan affärerna.

Stockholmarna blir allt fler, visar SvD:s genomgång av Statistiska centralbyråns befolknings­statistik. Länet rymmer nu mer än 21 procent av Sveriges totala befolkning och andelen har inte varit större sedan SCB:s mätningar startade.

Och många lockas till Stockholm av nya anledningar.

–Tidigare har vi utgått från att det är arbetstillfällen som driver människor att flytta hit. Men nu ser vi i allt högre grad att det är utbud och livsstil som får folk att flytta till storstaden – och med människorna följer jobben, säger Jonathan Metzger, projektledare för en ny rapport från landstingets regionplane- och trafikkontor.

Fler flyttar till Stockholm för att få bo i staden och många betalar mycket för att få tillgång till utbudet.

–Stockholm har extrema höginkomsttagare som tjänar på att bo här. Men majoriteten med mer normala jobb skulle tjäna på att bo någon annanstans. Det är livsstilen som lockar, säger Jonathan Metzger.

Han har tillsammans med sina kolleger försökt hitta vad som utmärker Stockholm när det gäller livsstilsmönster. Ju längre från innerstaden man kommer desto mer liknar stockholmarnas värderingar svenskarnas i övrigt.

Men rapporten visar också att det framför allt i innerstaden finns livsstilsgrupper som på flera sätt har mer gemensamt med människor i andra europeiska storstäder.

Den ”urbana stockholmaren” ser sig själv som kreativ och tolerant men är mindre nöjd med livet än svenskar i övrigt, menar Jonathan Metzger. Han beskriver det som en vill-ha-mer-mentalitet som fungerar som drivkraft för både individen och storstaden.

Höga krav och intresse för nyheter föder idéer som leder till nya produkter och tjänster. När utbudet växer, breddas och specialiseras lockar det fler männi­skor som bidrar till stadens utveckling.

Omvärldsanalytikern Bernhard Lüthi säger att Stockholm har blivit en ”riktig” storstad.

–Stockholm har hittat något som är intressant, som i hög grad rör sig runt Götgatan. Där finns en stark identitet, en livsstil och en kultur som till exempel har blivit en bra grogrund för internationellt gångbara företag som jeansföretaget Cheap Monday.

Men när stadsdelar växer i popularitet trängs människor med lägre inkomster undan. Stora skillnader mellan innerstad och ytterstad kan leda till social segregation och motsättningar. Det riskerar också att utarma den mångfald och bredd av livsstilar som lockar nya människor till Stockholm, säger Bernhard Lüthi.

–Skrapan på Götgatan är ett exempel på ett mer kapitalstarkt utbud som flyttar in. De kreativa, kulturskapande med mindre medel får flytta längre ut. Liljeholmen, Aspudden, Midsommarkransen och Telefonplan är exempel på områden dit de som tidigare sökte sig till Södermalm nu bosätter sig.