Leif Holmgren visar sitt hus i Tyresö som har drabbats av mögel och fuktskador på grund av dålig byggkvalitet.
Foto: jurek holzer
Byggnadsarbetaren Leif Holmgren var en av dem som fastnade för HSB:s lockrop.
– Förutom att materialet skulle ha fördelar uppgavs husen ha ett mycket lågt K-värde, det vill säga de skulle dra lite energi. Och jag ville, i likhet med alla andra som köpte här, ha ett nytt hus som jag inte behövde lägga ner mer tid på än nödvändigt.
Nu, fyra år senare, konstaterar han att det inte blev så.
– I dag frågar jag mig: Ska ett stort byggbolag få bete sig hur som helst mot sina kunder? Ska man behöva vara vetenskapsman för att köpa ett nybyggt hus? Ska man behöva lägga ner all sin fritid i flera år för att få det hus man köpt?
Inflyttningen skedde i december 2004.
– Det första huset hade 268 besiktningsanmärkningar, konstaterar Leif Holmgren.
I maj 2005 var det sedan dags för det första krismötet med HSB. Husen hade då börjat mögla.
– HSB sade sig ha full kontroll och att fukten inte skulle innebära några som helst problem för de boende. Dessutom gavs löfte om kompensation för att HSB uppgett en alldeles för låg elförbrukning i sitt försäljningsmaterial. I stället för utlovade 16 200 kWh drog mitt hus 29 000 kWh.
Oron steg dock i området och i takt med att det kom mögelrapporter från fler hus. Garantiutfästelser, ett HSB-kontor i området och åtgärdspaket förmådde inte lugna. Tvärtom bestämde sig ägarna till 16 av husen för att anlita advokat.
– Vi ansåg att vi behövde hjälp för att kunna hantera situationen. ”Advokatgruppen” hade sedan många möten, ibland varje vecka. Själv har jag nog lagt ned runt 2 000 timmar på detta, säger Leif Holmgren.
Sedan inflyttningen 2004 har sju familjer valt att lämna tillbaka sina hus till HSB, medan ett par har sålts vidare i andra hand.
– Det har hela tiden varit de boende som drivit processen framåt: Vi har, för att få någonting att hända, tvingats hjälpa HSB att lösa problem när de stått handfallna. Genomförda åtgärder har alltför ofta fått göras om för att de visat sig felaktiga, ofullständiga eller på annat sätt inte varit de åtgärder som krävts.
I juni 2007 fick man veta att företaget inte tänker göra något åt ett antal brister som advokatgruppen dokumenterat.
– Vi har i många fall känt oss tvungna att ta in egna experter för att undersöka våra hus. HSB Bostad har på flera punkter struntat i Plan- och byggnadslagen, Konsumenttjänstlagen och Arbetsmiljölagen, säger han.
Under hela den här processen har missnöjet på Målarprinsens väg varit utbrett. Samtidigt har de boende tvekat att vända sig till media eftersom man varit rädda att området, och husen, skulle få dåligt rykte.
– Ingen vill ju gå ut och säga att husen är skitdåliga, för det är de inte. Nu har man åtgärdat nästan allt, men det räcker inte. Vi vill att HSB ska ta ansvar för detta fullt ut. Det är i första hand behandlingen av oss som kunder och medlemmar vi vill belysa, avslutar Leif Holmgren.
Camilla Waxins familj är en av de övriga 27 som för cirka fyra år sedan med höga förväntningar köpte ett småhus i Tyresö av HSB Bostad.
– Sedan dess har vårt liv varit en lång, kostsam och tröttsam resa. Vi har brottats med underkända konstruktioner, mögel och fuktskador, lösa tak plus mycket annat, suckar hon.
– Jag känner att det är dags att detta kommer ut till allmänheten och att HSB får både skämmas och stå till svars, säger Camilla Waxin.








