- Det normala är att åklagaren i en stämningsansökan hävdar att den och den har gjort det. Men med den praxis i svensk rätt som vuxit fram efter Malexandermålet så kan flera inblandade göras ansvariga för vad man ser som ett ”gemensamt resultat”, säger Håkan Westin till SvD.se.

I Malexanderrättegången dömdes tre män för mordet på två poliser - trots att det inte ansågs klarlagt vem som avfyrat de dödande skotten. Männen dömdes till livstids fängelse för att ”tillsammans och i samförstånd” ha berövat poliserna livet.

Det är den uppgiften som kammaråklagare Jens Nilsson nu måste klara för att de åtalade pojkarna ska kunna fällas för mord.

I ett första steg gäller det då att bevisa att pojkarna har deltagit i misshandeln - men åklagaren måste också kunna visa att de haft uppsåt att faktiskt döda den jämnåriga pojken, konstaterar Håkan Westin.

Det kan då räcka med ett så kallat likgiltighetsuppsåt. Det ska i så fall vara bevisat att gärningsmannen förstått att handlingen kunde leda till döden - och att han eller hon inte brytt sig om den möjliga följden.

- På den punkten kan det ju uppstå frågetecken. Det är en svår bedömning, men det är genom att göra en sammantagen värdering av förhör och annan bevisning som man domstolen kan avgöra om de åtalade har varit likgiltiga inför följderna., säger Håkan Westin.