För runt tio år sedan satt Richard Zamani, i dag 27 år och projektledare vid Unga Kris (Kriminellas revansch i samhället), själv på Sundbo ungdomshem. Han hade fällts för ett 15-tal åtalspunkter, däribland rån och misshandel.

- I början var det väldigt jobbigt. Det var där någonstans jag först insåg att det jag gjorde fick konsekvenser, i och med att jag blivit frihetsberövad, säger han.

Han minns också att det kunde vara tufft att vistas på ett ungdomshem med andra som dömts för svåra brott.

- Visst var det så, man var tvungen att bära på sin mask. Det gällde att vara tuff och häftig och att säga ifrån.

Men samtidigt sätter han värde på tiden på Sundbo.

- Jag lärde mig mycket på Sundbo, saker som jag har användning av än i dag. Inte minst var det oerhört givande för mig att få träffa en psykolog. Jag hade inte kunnat prata med någon tidigare och nu var det som att en sten släppte nånstans.

Richard Zamani är positiv till sluten ungdomsvård som behandlingsform för unga som dömts för brott. Men trots att personalen gör “ett fantastiskt jobb” så fungerar inte systemet, tycker han.

- Det är utslussningen som inte fungerar som den ska. Här måste kommunerna finnas med i samverkan, man måste få hjälp med sysselsättning, tak över huvudet, och nya kompisnätverk. Men många kommuner klarar inte den här delen.

Läget skulle kunna vara bättre om fler kommuner än i dag jobbade ihop med ideella organisationer som Unga Kris, för att stötta de unga, tror Zamani.

- Vi har flera behandlingsprogram vi kan erbjuda. Men det handlar också om att ställa upp med en gemenskap där man visar att det går att ha roligt utan droger och kriminalitet.

Själv återföll Zamani snabbt i brottslighet när han släppts fri från Sundbo. Han begick rån igen och dömdes till fängelsestraff.

Först efter att han själv utsatts för ett grovt brott – som han inte vill prata om i dag – fick han en sådan tankeställare att han valde att bryta sin kriminella livsstil.

Vad skulle annars ha krävts för att du skulle ändra på ditt liv?

- Det som hade hjälpt mig hade varit en tidig insats från de vuxna när jag var elva år, skolkade och snattade. Det var där det började gå överstyr för mig. Jag var som många i förorterna i dag, man ser upp till tuffa killar med häftiga bilar och guldkedjor.