Tur med vädret är det minsta man kan säga om årets älgjaktspremiär i Sörmlandsskogarna. Den senaste tidens regn har dragit förbi och kvar är en strålande sol på himlen över trädtopparna. Hundföraren Anders Nilsson är märkbart exalterad när han ringer för att ge färddirektioner sista biten till jaktområdet.

– Vi har precis fällt en kalv, säger han på en knackig mobillina.

FEM FRÅGOR: Hur vet man vilket viltkött man ska äta?

Kalven som ligger på sidan i den leriga mossan föddes i våras. Jaktledaren Anders Engström som sköt berättar medan inälvorna tas ur kroppen att kon stannade kvar när kalven togs ifrån henne. Hon sparkade i marken och blängde ilsket på skytten innan hon drog sig undan.

– Ett perfekt jaktskott, konstaterar Anders Nilsson när han visar var den kopparmantlade blykulan träffat framkroppen.

Lungan, som fortfarande är varm och ryker när den möter den friska höstluften, har punkterats, vilket lett till en omedelbar död. Kulan har placerats precis bakom bogbladet, vilket ger mindre motstånd och därmed mindre blyrester och köttförstöring.

I somras meddelade Livsmedelsverket att svenskt viltkött från området runt sårkanalen innehåller oroväckande höga halter av bly, som i för stora doser kan skada bland annat nervsystemet. Tillsammans med Jägareförbundet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) hade älgfärs från olika håll i landet samlats in och analyserats.

Jaktkulor ska expandera när de träffar en älg, för att överföra mer energi och orsaka en snabb död. Men samtidigt lossnar små blybitar om man använder en kula med blykärna. För att inte få blyrester i viltköttet är det viktigt att renskära ordentligt runt sårkanalen.

– Studien visade tydligt att alla inte skär bort så mycket som man behöver göra, säger Fredrik Widemo, vilt- och naturvårdsstrateg på Jägareförbundet.

Nu presenterar Livsmedelsverket planen för hur myndigheten går vidare för att ta reda på vilka risker som finns. I planen, som SvD har tagit del av, ingår att undersöka hur mycket bly som hamnar i kroppen hos den som äter vilt.

– Man vet att det finns många faktorer som kan påverka hur mycket bly som tas upp av kroppen. Bland annat kan det variera beroende på vad man har för vitamin- och mineralstatus i övrigt eller på hur gammal man är, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.

Storkonsumenter av viltkött, som jägarfamiljer, kommer att kontrolleras extra noga med blodprov. Köttprover från annat vilt än älg som skjutits med bly samlas nu in. Det handlar framför allt om råddjur och vildsvin men också arter som skjuts med hagel som hare och fågel. I dag saknas svenska data för hur mycket bly som kött från dessa djur kan innehålla. Först nästa år hoppas Livsmedelsverket ha samtliga analyser klara.

Men så länge kunde inte Jägareförbundet vänta – älgjakten är i full gång i södra Sverige och jägare som Anders Engström och laget utanför Mariefred, och för den delen även de många svenskar som äter vilt, måste få någon form av besked.

Tumregeln i rekommendationen är att allt kött kring sårkanalen där kulan gått in som ser påverkat eller blodsprängt ut ska skäras bort, samt ytterligare minst fem centimeter.

– Sen gäller det att ta hand om avfallet. Tidigare har man ofta lagt det i en slaktgrop, eller i värsta fall gjort hundmat av slaktavfallet, säger Fredrik Widemo.

I Mariefred har det vid 13-tiden på eftermiddagen blivit dags för dagens andra jaktpass efter en kort paus med knäckemackor och soppa. Knappt en timme går innan två skott dånar över landskapet. En älgtjur med fyra taggar på kronan har fällts och får gå igenom samma urtagningssprocess som kalven innan den släpas genom skogen med hjälp av en fyrhjuling.

Väl på slakteriet ett par kilometer bort ska skinnet flås. Anders Nilsson visar delarna som kulorna förstört. Med kniven karvar han ut hål i det blodiga köttet för att få bort blyfragmenten. När köttet ska finstyckas senare kommer mer att tas bort, förklarar han.

– Medvetenheten kring hur mycket som måste skäras bort har blivit bättre. Köttsnålheten gjorde nog att man skar bort mindre förr, och då hade man inte de nya mantlade kulorna som släpper ifrån sig mindre bly, säger han.

Köttet ska fördelas mellan ett 20-tal män i jaktlaget. Ingen av dem är professionell jägare utan jobbar normalt som alltifrån läkare och generaler till rörmokare och elektriker. Alla hade inte jaktlycka just i dag, men för Urban Alm gav timmarna i jakttornet ändå någon slags utdelning.

– Jag hittade några kantareller.