Enligt Veolias vd ska radioprataren Gert Fylking ha berättat i direktsändning om en dispyt med en spärrvakt. ”... och det var dessutom en färgad kille, som pratade lite dålig svenska”, ska Fylking ha sagt. Helt oacceptabelt enligt Torborg Chetkovich, vice vd för Veolia Transport som sköter tunnelbanan på uppdrag av SL.

- Vår personal har rätt att bli behandlade med respekt. Oavsett sakfråga ska de anställdas etniska härkomst inte användas som skällsord. Att som Gert Fylking uttrycka sig så här i radio är inte bara dumt, det är även skadligt och kan få ringar på vattnet genom att få folk att tro att den sortens attityd är acceptabel, säger Torborg Chetkovich till SvD.se.

Gert Fylking kommer själv inte ihåg uttalandet men menar att spärrvakten kallat honom fuskare när han inte velat betala för ännu en resa eftersom hans färdbiljett inte gått ut. Torborg Chetkovich vill inte kommentera det som föregått själva uttalandet utan hänvisar enbart till en utskrift av av radiosändningen som även SvD.se har tagit del av.

- Han svärtade ned mitt rykte och sa att du är en sån där ökänd bråkare. Då blev jag arg och när jag sedan berättade om det i direktsändning kan jag ha tagit i lite. Men det fanns absolut inte något rasistiskt uppsåt, jag ville bara förklara att det kändes som vi hade svårt att förstå varandra, det var en stökig miljö och hans svenska var lite dålig, säger Gert Fylking till SvD.se.

Även facket har tröttnat på att flera av de anställda får utstå glåpord och hot med koppling till sin utländska härkomst. Överlag har arbetssituationen för de anställda blivit tuffare menar man.

- Det förekommer hela tiden. Folk vill inte betala och så kastar de ut sig något rasistiskt eller på annat sätt kränkande, både påhopp och hot. Ribban har helt klart blivit lägre för vad man tvingas aceptera. Dessutom är mörkertalet stort, många skäms och skriver kanske inte någon händelserapport efter dagens skift, säger Jan Melakoski, sekreterare i Seko klubb 20, spärrexpeditörernas fackliga representanter till SvD.se.

Från fackligt håll tycker man att det är bra att arbetsgivaren engagerar sig i frågan. Samtidigt säger flera av de skyddsombud som SvD.se pratat med att man skulle vilja ha bättre hjälp av Veolia när man polisanmäler. Även utbildning i konflikthantering efterrfrågas.

- Vi skulle behöva en ordentlig genomgång med konkreta råd och tips så personalen har fler verktyg att ta till när de känner sig hotade, säger Serg Adruzny, huvudskyddsombud till SvD.se.

Filip Björner, spärrvakt och skyddsombud vid Gullmarsplan har både blivit mordhotad och utsatt för nedsättande kommentarer.

- Som skyddsombud måste jag ju anmäla men det är väldigt jobbigt. Att behöva fylla i de där papprena kändes nästan värre än det där fyllot med kniv som stod och skrek utanför kuren. Det skulle vara bra om företaget kunde hjälpa till lite mer, säger han till SvD.se.

Själv har han arbetat som spärrvakt i 18 år, framför allt på gröna linjen men även i andra delar av stan.

- Man är katten som de sparkar på. Värst är det när det blir nya biljettpriser eller zoner förändras. Då är det som att de ser oss som apor i bur.

SvD.se har varit i kontakt med flera spärrvakter. Samtliga har avböjt att kommentera eventuella hot eller påhopp. Men enligt Filip Björner är situationen allvarlig.

- Många av oss som jobbar i spärren har hög akademisk utbildning. I andra sammanhang behandlas de med respekt av allmänheten. Men så fort man sitter i buren förlorar man sitt värde, säger han till SvD.se och berättar om kollegan som i sitt hemland varit transportminister och en annan som doktorerat i nationalekonomi.

- Kanske skulle företaget kunna informera mer om oss som jobbar här. Vilka vi är, vad vi har för bakgrund. Då kanske vi skulle slippa den nedlåtande attityden.

Torborg Chetkovich håller med om att man skulle kunna marknadsföra sin personal ytterligare. Samtidigt tycker hon att allmänheten har ett ansvar.

- Vi har gjort en del försök, bland annat en kokbok där vår personal ger recept från sina hemländer. Det är klart att vi kan informera och göra folk uppmärksamma så att de tänker till, men i slutändan handlar det ändå om sunt förnuft, att behandla folk med respekt. Där har både profiler som Fylking och allmänheten ett ansvar, säger hon till SvD.se.