Stockholms stad måste arbeta hårdare med att få ner partikelhalterna i luften. Europadomstolen driver ett mål mot Sverige som kan resultera i skadestånd på åtminstone 26 miljoner kronor om inte EU:s miljökvalitetsnorm nås.

Maxvärdet för partiklarna får överskridas 35 gånger på ett år. Hornsgatans facit för 2009 var 65 gånger, och 77 gånger året dessförinnan.

Och även om det är långt kvar till mål så har dubbdäcksförbudet på Hornsgatan lett till rejäla förbättringar som försök med gatuspolning, dammbildning, sopning och informationskampanjer tidigare har gått bet på:

• 37 procent körde utan dubbar i vintras, jämfört med cirka 50 procent på intilliggande gator.

• Antalet fordon per dygn på Hornsgatan minskade, från 30000 till 23000. På gatorna runtomkring ökade trafiken bara marginellt, med mellan 100 och 470 fordon per dygn.

• 55 procent av bilisterna bytte resväg, 15 procent valde kollektivtrafik istället, 12 procent valde att gå eller cykla längs Hornsgatan.

• Trafikolyckorna har inte ökat.

Det visar en första sammanställning av dubbdäcksförbudets konsekvenser. Det går inte att urskilja hur stor betydelse den kärva vintern har haft för minskningarna.

Och det är oacceptabelt att var fjärde bilist på Hornsgatan trotsar förbudet, anser Ulla Hamilton. Ska Stockholm klara EU:s krav får max en av tjugo bilister åka där med dubbdäck.

–Vi måste se till att polisen övervakar förbudet, säger hon.

Ulla Hamilton vill helst kunna avlysa flera gator som miljözoner, med dubbdäcksförbud, för att minska kväveoxiderna och miljöproblem. Det är framför allt lättare att kommunicera, eftersom staden nu måste skylta längs varje vägsträcka. Bara längs Hornsgatan sitter ett 40-tal skyltar. Frågan om miljözoner avgörs av regeringen.

Ulla Hamilton har ingen uppfattning om hur stora zoner som behövs.

–Det finns inget egenvärde i att införa zoner. Vi får avväga det mot hur snabbt Stockholmarna själva ändrar sitt beteende.