När landstingsledningen i Stockholm aviserade en höjning av SL-kortet i september förra året, motiverades prishöjningen med att fler stockholmare skulle lockas att åka kollektivt. ”Vi höjer priset för att locka fler resenärer när Stockholm växer”, sade finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M).

Då varnade forskare för att den kraftiga prishöjningen skulle få en hämmande effekt på kollektivresandet, som också kunde väntas bli bestående i flera år. Nio månader efter prishöjningen visar beräkningar utifrån SL:s statistik över biljettförsäljning att höjningen verkligen haft en hämmande effekt på kollektivresandet, som är 2,2 procent lägre än om priset inte skulle ha höjts. Störst är tappet för periodkorten, där cirka 47000 färre kort sålts under perioden.

Sett till antalet resenärer har resandet ökat med 0,8 procent. Men med hänsyn till faktorer som den stora befolkningstillväxten i länet, höjningen av bensinpriset samt att SL har ökat sitt utbud skulle ökningen ha varit betydligt större, runt 3 procent, utan en prishöjning.

– Prisökningar leder till intäktsökningar men minskar resandet, det är ofrånkomligt, säger Göran Tegnér, trafikanalytiker vid analys- och teknikföretaget WSP, som privat för SvD:s räkning följt upp effekterna av prishöjningen.

Han utgår från en internationell tumregel som innebär att en 10-procentig prishöjning ger 3,3 procent färre resor.

Göran Tegnér har även granskat SL:s årsredovisningar under en trettioårsperiod, 1980–2010. Medan biljettpriset i realt penningvärde har stigit med 4,8 procent per år har antalet resor per invånare varit i stort sett oförändrat under samma period. Den resandeökning som skett under perioden beror i stället på att regionen har vuxit.

Men är det möjligt att öka antalet resenärer genom att höja priserna?

– Det går ju rent teoretiskt om man använder intäkterna till att öka utbudet på ett strategiskt sätt. Men det är svårt. SL:s syfte med prisökningen är att säkra upp intäkterna så att man har utrymme att bygga ut och underhålla systemet.

Taxehöjningen den 1 september, då priset för månadskortet höjdes med 100 kronor, var inte obetydlig, anser Mikael Sundström, ordförande i intresseorganisationen Kollektivtrafikant Stockholm. Han är inte förvånad över att prishöjningen skrämmer bort resenärer från kollektivtrafiken.

– Nej. Nu kostar månadskortet 790 kronor. Det är mycket pengar – många människor lever på marginalen. Det kan inte liknas vid priset på chipspåsar, som styrande politiker gjort, säger Mikael Sundström.

SL dras med stora underskott, samtidigt som gigantiska investeringar planeras inom kollektivtrafiken de närmaste åren. Taxehöjningen beräknas öka SL:s intäkter med 700 miljoner kronor under ett år.

Statistik från SL visar att biljettintäkterna under de nio månader som gått sedan prishöjningen har ökat med cirka 690 miljoner kronor jämfört med samma period året före.

Mikael Sundström tycker att effekterna på resandet tyder på att biljettprishöjningen inte är någon framkomlig väg för att lösa behovet av intäkter. Föreningen har bland annat pläderat för att kollektivtrafiken måste skattefinansieras i högre grad än dagens 50 procent.

– Det finns ett mål, både nationellt och inom SL, att dubbla kollektivresorna. Men att höja taxan har en helt motsatt effekt. SL står inför gigantiska investeringar, man måste hitta andra finansieringslösningar, säger Mikael Sundström.

Nätverket Planka.nu, som uppmanar till biljettbojkott och i stället kollektivt finansierar de böter som medlemmarna får om de stoppas av kontrollanter i kollektivtrafiken, har gynnats av taxehöjningen.

– Många blev upprörda och vi fick extremt många fler medlemmar, säger Anna Nygård på Planka.nu.

Enligt Anna Nygård ökade nätverkets medlemsantal med 50 procent mellan 1 september och 1 december i fjol, jämfört med samma period året före.

Fotnot: Varken Christer G Wennerholm (M), trafiklandstingsråd i Stockholm, eller Torbjörn Rosdahl (M), finanslandstingsråd, vill intervjuas av SvD innan de har sett beräkningsunderlaget, som inte är publicerat. SvD har dock erbjudit sig att presentera det via telefon. Inte heller SL:s vd Anders Lindström vill svara på frågor.