Ulf Brännström är kriminalkommissarie i Vasastan och jobbar särskilt med ungdomar. Inför nollningarna jobbar polisen mest förebyggande, och det är de kommande veckorna som är kritiska.

– Det är i månadsskiftet och lite in i september som de brukar komma igång, säger han

Det var i början av 2000-talet som nollningar på gymnasienivå blev ett problem i Stockholm.

– Det har eskalerat. Problemet är att ungdomarna vill göra saker i det tysta, utan vuxenkontroll, säger han.

Festerna kan vara planerade veckor i förväg, men in i det sista ändrats plats och tid för att missleda de vuxna. Kontakterna sker ofta via sms, eller på nätet genom olika chattar. Det gör det svårt att veta var och när nollningarna äger rum. Enligt Ulf Brännström är det lätt för ungdomarna att få tag på stora mängder sprit till festerna - men att komma år langarna har blivit allt svårare.

– Tidigare stod ungdomarna utanför systemet. Nu har man ett telefonnummer att ringa till, och så möts man på andra platser.

Paula Liljeberg är överläkare på Maria Ungdom, kliniken dit alkoholförgiftade ungdomar kommer när det går riktigt illa.

– Vi förväntar oss blir en ökning nu i och med nollningarna. Det är ett jäkla supande bland ungdomarna nuförtiden - och de dricker ren sprit. De vill bli så fulla som möjligt, säger hon.

Efter en akutintagning på Maria Ungdom följs incidenten upp med föräldrasamtal och återbesök. Polisen, som huvudsakligen jobbar förebyggande, jobbar genom information till både föräldrar, elever och lärare. Sedan hänger det på att den som hör om en nollningsfest hör av sig till polisen. Ulf Brännström tycker att måste alla inblandade se sin roll i sammanhanget.

– Förutom skolan och elevrådet, så har föräldrarna har ett ansvar att ta upp det på hemmaplan. Nästa steg är att eleverna själva tar ansvar och väljer att inte gå på nollningar, säger han.