Det dödliga ungdomsvåldet minskar samtidigt som straffen har skärpts, visar statistik från länskriminalpolisen i Stockholm. Kriminologen Mikael Rying har gått igenom samtliga fall mellan 1990-2006 och trenden är tydlig – färre döms men de som döms får strängare straff.
Vad beror det på?
– Opinionen kräver det. Politiker, samhället, medierna, alla bidrar till ett ökat tryck på strängare straff, utan någon egentlig diskussion som jag ser det. Statistiken visar att de som döms för den här sortens brott ofta har andra våldsbrott i bagaget. Börjar man begå våldsbrott tidigt är det inte säkert att det är just tuffare straff som hjälper, att döma av statistiken. Därför kan det finnas anledning att ha mer vårdinriktade frihetsberövanden när det gäller just unga.
Hur vanligt är det med ungdomsvåld med dödlig utgång?
– Ovanligt, två tonåringar per år dödas av andra tonåringar och det finns inget som tyder på att det ökar, snarare tvärtom. De dödas oftast på allmän plats, oftast i sällskap av andra jämnåriga.
Hur vanligt är det att just misshandelsfall får dödlig utgång?
– Inte så vanligt som man skulle kunna tro. Allra vanligast är att man använt kniv, i nära hälften av fallen. Näst vanligast är misshandel, på tredje plats någon typ av tillhygge och minst vanligt är skjutvapen, då handlar det oftast om någon slags uppgörelse om illegala affärer där gärningsman och offer känner varandra. När det gäller ungdomsvåld är det annars vanligare att offret inte är någon bekant.
Vilka begår den här typen av brott?
– 70 procent av de som dömts är lagförda för andra brott sedan tidigare, vanligast är då misshandel och stölder. Många har psykiska störningar, till exempel Aspergers eller adhd. Många har begynnande missbruksproblem, främst alkohol men även narkotika finns ofta med. Av de fall jag gått igenom var cirka hälften alkoholpåverkade när brottet begicks.
