Vikta hattar av tapetprover står på rad på förskolan Pumpan i Geneta i Södertälje. Frida Bengtsson viker en låda av brunmönstrad tapet. Tapeterna kommer från en färgaffär i Södertälje, en av leverantörerna till Remida, återanvändningscentret i Geneta.

–Tapeter använder vi jättemycket. De har bra kvalitet på pappret och många mönster och färger, säger förskolläraren Marie Holm.

I nästa stund kastar sig barnen fram till ett ljusbord i lokalen. Det blir effektfullt när bitar av plastfilm och genomskinliga brickor i glada färger läggs i mönster. I ett annat hörn byggs kugghjul från Scania ihop med magneter. På väggen hänger brokiga portmonnäer och kollage, skapade av möbeltygsprover.

–Våra barn syr mycket mer än de på andra förskolor, säger Inger Muto Hammarlind, rektor och eldsjäl bakom remidacentret, som är det första i Sverige.

Klister används däremot sparsamt. En bärande tanke är att skräpet ska återanvändas, sättas ihop och byggas med, för att sedan plockas isär om och om igen. Skapandet behöver inte resultera i en sak som barnet tar med sig hem. Istället fotograferas verken, och materialet läggs tillbaks.

–En undersökning visade att svenska barn har i snitt 537 leksaker. Så vad ska förskolan ge? Inte leksaker i alla fall.

Namnet Remida kommer från myten om kung Midas – allt han rörde vid blev till guld. Re står för recycling – återvinning. Pedagogiken är hämtad från Reggio Emilia i Italien, dit åtta förskollärare i Södertälje åkt för att utbildas. Remida vill öka barnens kreativitet, på ett miljömässigt sätt. I källaren finns nu en verkstad där kommunens förskolepersonal lär sig att skapa av skräp.

Barnen har aldrig tvekat att närma sig de återvunna provrören, tygremsorna och metallbitarna. Men föräldrarna måste övertygas.

–Föräldrarna var inte så entusiastiska i början, skulle deras barn bara få skräp?

Men Remidas första år har blivit en succé. Ett trettiotal företag levererar nu restmaterial till Remidacentret, däribland Astra Zeneca som bidragit med munskydd, plaströr och pipetter, bland annat. Sju förskolor använder materialet.

–För oss är det ett enkelt sätt att återvinna överblivet material, som barnen förvandlar till något annat, säger Anne-Charlotte Knutsson, informationschef på Astra Zeneca.

I källarens materialrum trängs materialet i hyllor och lådor. Det ser mycket ut, men räcker inte, enligt Inger Muto Hammarlind.

–Vi vill att alla som arbetar med skapande – förskolor, skolor, och även äldreomsorgen ska kunna använda Remida. Tänk om alla förskolor slapp köpa material! Men vi får inte in tillräckligt med skräp.

En förklaring till det är att sopor är en handelsvara. En annan att ett otränat öga kan ha svårt att urskilja det användbara i skräpet. Men enligt Thomas Johansson (S), utbildningsnämndens ordförande i Södertälje, är målet att Remida ska växa.

–Det här är en guldgruva för barnen. Frågan är nu hur verksamheten ska expandera. Det är inte helt okomplicerat eftersom det finns pengar i sopor. Men vi för samtal med det kommunala återvinningsföretaget, säger han.