Även Lars Åke Janzon, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet, har märkt flygmyrorna.

- Det här är då något som kallas svartmyror, som lever i små samhällen till exempel under stenar. Det ligger bra i tiden för dem att flyga just nu, säger han.

Att de är så många just nu beror på att ovanligt många samhällen har kunnat börja flyga samtidigt.

- Det har varit taskigt väder under ganska lång tid, och de behöver en viss temperatur för att kunna flyga, säger Lars Åke Janzon.

De myror som får vingar är de som ska fortplanta sig. De sterila honorna, arbetarmyrorna, blir kvar på marken.

- Trots de stora vingarna är de urtaskiga flygare. De lever dessutom farligt bland alla rovdjur, till exempel måsfåglar som har Gefundenes Fressen däruppe, säger Janzon.

Bits de?

- De kan de göra, men de är inte intresserade av det. Så fort de landat på något lämpligt ställe biter de av sig vingarna.
Insektsrädda stockholmare behöver alltså inte oroa sig – flygperioden för svartmyrorna är bara en eller två dagar.