När landstingsledningen i maj aviserade höjningen av SL-kortet från 690 till 790 kronor sa finanslandstingrådet Torbjörn Rosdahl (M) att han inte trodde att den extra hundralappen skulle skrämma bort kollektivtrafik­resenärerna.

”Samtidigt har ju alla fått en trettonde månadslön, så förhoppningsvis gör inte den här hundralappen så stor skillnad att man väljer att ta bilen”, sa Torbjörn Rosdahl till SvD.

I flera medier underströk han sin ståndpunkt genom att likställa prishöjningen med kostnaden för tre påsar chips eller två öl, ­uttalanden som han sedan tvingades backa från. Men nya beräkningar visar tvärtom att de höjda SL-taxorna från 1 september får en avskräckande effekt. Med en 15-procentig ­höjning av SL-kortet väntas kollektivresorna minska med 2,5 procent.

Men även kontantbiljetterna och förköpsbiljetterna blir betydligt dyrare, och sammantaget väntas kollektivresorna minska med 4,8 procent, enligt beräkningar som gjorts för SvD av konsultföre­taget WSP.

– När det gäller kontantbiljetterna är priskänsligheten betydligt större än för dem som köper ­månadskort. På korta resor har man svårt att klara konkurrensen med bil, gång och cykel för det blir för dyrt. Det här är en ganska kraftig prishöjning, säger Göran Tegnér, trafikanalytiker på WSP.

Priskänsligheten varierar bland resenärerna, och beror bland ­annat på möjligheten att välja bort kollektivtrafiken.

Barnskötaren Maria Giraldo som bor i Spånga använder mest månadskortet på helgerna. Hon åker kommunalt från Spånga till centralen tre–fyra gånger i veckan. Med prishöjningen tycker hon att det blir så dyrt att åka kollektivt att hon tänker överge SL-trafiken.

– Jag har familj, vi är två personer som har månadskort. När priset höjs med 100 kronor kommer jag att sluta köpa månadskort och i stället promenera kortare sträckor eller ta bilen, man kan använda pengarna till någonting bättre. Självklart kommer det bli billigare att åka bil, om man inte åker långa sträckor, ­säger hon.

Av de som avstår från att åka ­kollektivt beräknas drygt hälften, 2,6 procent, ta bilen visar WSP:s beräkningar. På SL finns en medvetenhet om att höjda priser skrämmer bort resenärer. Men den negativa effekten väntas bli tillfällig.

– På kort sikt blir det en dipp. Men vi vet från våra prishöjningar genom åren att det är ganska snabb återhämtning för att de flesta inser att även om de tycker att en höjning är stor vid ett ­tillfälle, så inser man ändå efter ett tag att alternativet att ta bilen är så hiskeligt mycket dyrare, ­säger Björn Holmberg, stabschef på SL.

En ny rapport som SL beställt av WSP visar att effekten av höjningen klingar av med tiden och att minskningen av månadskortsinnehavare återhämtat sig avsevärt efter ett år.

Tappet för övriga biljettyper ligger dock kvar, och efter ett år är den beräknade nedgången i kollektivtrafikresorna fortfarande tre procent, varav drygt hälften av de förlorade resenärerna tar bilen, enligt beräkningar som gjorts för SvD. I takt med bland annat en växande befolkning, inkomsthöjningar, bensinpris och inflation väntas effekterna av pris­- höjningen vara utraderade inom tre–fyra år.

Samtidigt visar rapporten att prisökningarna på SL-kortet är den faktor som haft störst negativ påverkan på kollektivresandet under en tjugoårsperiod. Den ­negativa effekten uppvägs inte av den snabba ­befolkningsökningen i länet, som är den faktor som ­bidrar mest till att resorna ökar.

– SL är i en situation när man måste höja priserna nästan varje år, eftersom skatteintäkterna inte ökar lika snabbt som kostnaderna. Det beror bland annat på att kollektivtrafiken är ganska personalintensiv. Sedan behövs ju prishöjningarna för att finansi­era utbyggnaden, säger Göran Tegnér.

När priset på SL-kortet höjs den 1 september är det delvis för att täcka upp för SL:s finansiella underskott, samtidigt som trafiken ska byggas ut. Samtidigt kvarstår det politiska målet om att kollektivresorna i länet ska öka.

Finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M) säger att han inte vill kommentera beräkningarna då han inte läst SL:s rapport. Samtidigt tror han att priset har mindre betydelse för valet att åka bil eller kollektivt och hänvisar till en statlig utredning från 2003.

– Jag använder mig av fakta. Det du pratar om är spekulation. Resenärerna vill ha ökad tillgänglighet, punktlighet och komfort. Restid är nummer ett. För att kunna satsa på ökad punktlighet har vi valt att höja priset på månadskortet för att på det viset locka fler resenärer när Stockholm växer.

Hans tidigare jämförelse av prishöjningen med priset på chipspåsar tar han avstånd från.

– Det var slarvigt uttryckt och jag har faktiskt bett om ursäkt. Även politiker kan göra fel.