Bostadsmarknaden i Stockholm blir allt mer svåråt­komlig – trots ökat byggande. De som är i störst behov av en lägenhet i den växande bostadskön är de som tjänar minst.

Stockholm i dag: Om man bara utgår från bostadskön letar mer än 60 000 människor just nu aktivt efter ett hem i huvudstaden.

Låg ålder och låg inkomst är gemensamt för dem som är i akut behov av en bostad. Majoriteten av dem som uppger att de måste ha lägenhet genast eller inom ett år tillhör dem i bostadskön som tjänar minst. Många är också unga.

Bostadsfrågan engagerar – det visar SvD:s enkät med hundra stockholmare. En vanlig åsikt är att det är för dyrt att bo och för svårt att hitta lägenhet om man inte vill eller kan köpa.

För politikerna är frågan om bostäder komplex eftersom den hänger ihop med allt från människors privata ekonomi till stadens integration och framtid. Målet är att Stockholm ska växa. Samtidigt har tröskeln till bostadsmarknaden nått snubbelhöjd för en växande skara stockholmare.

Att konkurrensen om hyresrätterna har hårdnat, det visar den växande bostadskön. Om man räknar både passivt och aktivt sökande (de aktivt sökande utgör cirka 25 procent av den totala kön) väntas 250 000 personer köa för en hyresrätt vid årsskiftet.

Orsakerna till den växande bostadskön är inflyttningen till Stockholm och det ökande antalet ombildningar som lett till ett minskat utbud av hyresrätter, framför allt i Stockholms innerstad. Dessutom byggs det betydligt fler bostadsrätter än hyresrätter.

Lena Magnusson Turner, bostadsforskare på Institutet för bostads- och urbanforskning, är rädd att de många ombildningarna i innerstaden tar Stockholm mot ökad social och ekonomisk splittring. Och ett växande gap mellan innerstad och ytterstad får konsekvenser för alla stockholmare.

– Det kan leda till misstro, segregation och brist på förståelse för andra människors levnadsvillkor. Det är också en förutsättning att de som ser till att tunnelbanan och servicenäringen fungerar och öppnar dagis klockan sex på morgonen inte har för långt till sina jobb, säger hon.

Fler bostadsrätter och blandade boendeformer i ytterstaden kan däremot bidra på ett positivt sätt till integrationen, enligt bostadsforskarna. Att ombilda i förorten är ett politiskt mål för den borgerliga majoriteten, men i verkligheten är det framför allt i innerstaden som hyresrätter görs om till bostadsrätter.

Sedan 2006 har det skett 34 ombildningar i innerstaden, 24 i attraktiva närförorter som Årsta, Gröndal och Bromma och 18 i ytterförorter, exempelvis i Östberga, Skärholmen och Bredäng - vilket totalt motsvarar ungefär 5000 lägenheter.

Hittills har 38 000 stockholmare ansökt om att få köpa sina hyreslägenheter och majoriteten av dem bor i en förort, berättar Joacim Quiding, ansvarig för ombildningen i Stockholm.

– I princip kommer alla att få erbjudande om att köpa och jag hoppas att fler ombildningar ska bli av. Det är jättesvårt att sätta pris på hus i ytterförorten. Men nu har vi sålt en del och lärt oss vilka nivåer som gäller.

Stadsbyggnadsrådet Kristina Alvendal (m) får svara på frågan hur politikerna tänker lösa problemet med den växande bostadskön och bristen på hyreslägenheter som folk har råd att bo i.

– Det enda sättet att få bukt med bostadsbristen är att bygga. Just nu bygger vi lika mycket som man gjorde på miljonprogrammets dagar. Och inför 2009 finns ett tydligt uppdrag i budgeten till stadsbyggnadskontoret att intensifiera byggandet av billigare lägenheter, där är vi inte nöjda med arbetet helt enkelt, säger hon.