Det finns 4 500 övervakningskameror i t-banan och på pendeltågsstationerna i Stockholm. Som resenär är det lätt att invaggas i tron att om rån eller olyckor händer, så får man snar hjälp. Men det är bara två till fyra personer på SL:s Trygghetscentral som övervakar det kamerorna filmar via monitorer.

När den man som föll ned på spåren i Sandsborgs t-banestation förra helgen brutalt bestals och övergavs för att sju minuter senare bli överkörd av tåget, fanns det ingen som såg vad som hände.

– Det är alltid minst två personer som sitter på Trygghetscentralen. På helgerna är det fler, kanske fyra eller fem stycken. Men det är ogörligt att personalen på Trygghetscentralen ska kunna se allting när vi har så pass många kameror. I det här fallet var det en helt tom station, och det fanns ingen där som kunde slå larm, säger Jesper Pettersson, pressansvarig hos SL.

LÄS MER: Medvetslös man lämnad på spår

På SL:s Trygghetscentral sitter tre personer och jobbar när SvD är på besök. De har fem skärmar vid varje bord och på väggen sitter en storbildsskärm där man kan se bilder från fyra t-banestationer samtidigt. Operatören Lotta, som inte vill uppge sitt efternamn, säger att de som jobbar hinner kolla de stationer där någon larmar och de där det ofta är ”händelser” – till exempel Gullmarsplan och Liljeholmen.

– Det är en viktig del att andra resenärer, eller ordningsvakter eller övrig personal slår larm om det händer någonting, säger Jesper Pettersson och fortsätter:

– Kamerorna finns där för resenärernas trygghet, och nu är det ju bevisat att det är viktigt att vi har dem. Gärningsmannen har ju blivit gripen.

Men det är ogörligt att personalen på Trygghetscentralen ska kunna se allting när vi har så pass många kameror.

Jesper Pettersson, pressansvarig hos SL

Men två personer som ska övervaka vad 4 500 kameror filmar låter lite, har ni diskuterat att utöka bemanningen?

– Det är en bedömningsfråga. Säkerheten är väldigt viktig för oss. Som det ser ut nu, bedömer vi att vi har en bra bemanning på Trygghetscentralen, säger Jesper Pettersson.

Han säger att regleringen kring tillstånden för övervakningskamerorna innebär att det bara är speciellt utbildade personer som får ta del av filmerna från övervakningskamerorna. De som arbetar vid Trygghetscentralen har cirka två veckors utbildning. Spärrvakterna – som inte har den här utbildningen – får därför inte ha monitorer i sina kurer, enligt beslut av SL.

Men SL har tolkat regleringen fel, enligt Länsstyrelsen som ger tillstånden för kameraövervakningen. Monitorer som visar bilder i realtid, och ger till exempel en spärrvakt möjligheten att larma trafikledningscentralen när någon befinner sig på spåret får OK av Länsstyrelsen.

– När det gäller monitorer är det inte lika strikta regler som med bildmaterialet. Det är ju just för att man ska kunna sitta i en vaktkur eller reception och se om något händer. Om monitorn sitter hos spärrvakten i det syftet finns det inga problem. Bara monitorn är riktad så att resenärerna inte kan se den, säger Malin Ricknäs, jurist och ansvarig för kameraövervakningsfrågor hos Länsstyrelsen.

När Jesper Pettersson får höra det här konstaterar han att SL kanske får tänka om framöver.

– Vi får lära oss något av det här, som vi tolkat tillståndet ska det kamerorna visar hållas i en så liten krets som möjligt, säger Jesper Pettersson.

SL:s säkerhetsdirektör Lars H Ericsson säger, efter att ha funderat, att både monitorer hos spärrvakterna och andra tekniska skydd kan vara något att överväga.

– Vi får tänka till ordentligt. I teorin kan det vara bra med monitorer hos spärrvakterna men de har ju många andra arbetsuppgifter också. Det finns också en risk för integritetskränkning om vi vidgar handhavandet, säger Lars H Ericsson.

Facket gör tummen ner för monitorer i spärrarna.

– Om man missar det som sker på monitorn när man håller på med andra arbetsuppgifter, vem bär då ansvaret? Det får i så fall vara speciell personal som bara har till uppgift att bevaka det som sker på skärmen, säger Jannis Konstantis, ordförande för Seko i t-banan.

Ungefär 20 personer dör eller skadas allvarligt varje år till följd av olyckor. SL håller på med en utredning över hur man kan göra perrongerna säkrare. De alternativ som diskuteras är bland annat spårbeträdande larm, intelligenta kameror och plattformsdörrar. I slutet av oktober kommer en rapport med utvärderingar av alternativen.

SE KLIPPET: Övervakningsfilmen från perrongen

LÄS MER: Spårtjuven: ”Jag var rädd, annars skulle jag ha hjälpt till”

LÄS MER: Spårtjuven har erkänt brott