Sommarlovet närmar sig. Charterresor har bokats, sommarstugorna vårstädas inför semestern. Men många barn kan bara drömma om att komma hemifrån, bort från stan, i sommar. Precis som under terminerna blottas de ekonomiska skillnaderna mellan eleverna – vissa ligger alltid efter med betalningen till klasskassan, kan aldrig hänga med till fiket med kompisarna eller får klara sig med gympaskor på vintern.

I högkonjunkturer, som nu, är det alltid de arbetslösa med socialbidrag som försvinner från socialtjänsten först. Barnfamiljer och familjer med olika sociala problem blir däremot kvar längre i bidragsberoende.

Under förra året bodde 14838 barn i Stockholm i familjer som någon gång under året fick socialbidrag. Nästan hälften, drygt 7300, av barnen bodde i familjer som fick bidrag under en längre tid, tio månader eller mer. Jämfört med 2003 är det 511 fler barn.

Inom kort presenterar Utrednings- och statistikkontoret, USK, i Stockholm förra årets siffror över hur det ekonomiska biståndet fördelar sig över stadsdelarna. Lena Liljeholm är utredare på USK:

–Totalt sett är det färre hushåll som får ekonomiskt bistånd jämfört med 2003, men andelen barnfamiljer har ökat. Det är svårare för dem att komma ut i arbete, de är äldre och det tar litet längre tid för dem att hitta ett arbete. De har också högre kostnader, säger hon.

Anette Agenmark arbetar i Stockholms stad med stadsövergripande frågor som rör ekonomiskt bistånd:

–Många av barnfamiljerna har kommit hit som flyktingar. Integrationsperioden på 18 månader räcker inte till, i synnerhet inte för kvinnorna eftersom de oftast har huvudansvaret för barnen.

Den stadsdel där andelen barn som bor i familjer med långt hjälpbehov är som störst är Hässelby-Vällingby. Där har ökningen av ekonomiskt utsatta barn också varit kraftigast.

Marketta Kulju-Guevara är chef för ekonomiskt bistånd och flyktingmottagning i Hässelby-Vällingby.

–Vi har en hög procent allmännyttiga bostäder i stadsdelen och mycket inflyttning från norra Järvafältet av unga familjer. Stadsdelen tar också emot många flyktingar. Den ökade inflyttningen förklarar det ökade antalet ekonomiskt utsatta barnfamiljer.

Rinkeby stadsdelsnämnd har också en hög andel ekonomiskt utsatta barn, men där har det totala antalet barn minskat mest i hela Stockholm. En förklaring är att Rinkeby tar emot många nyanlända flyktingar, som vill bo i Stockholm och först väljer att bo trångt hos släktingar. När de fått uppehållstillstånd flyttar många till Hässelby-Vällingby.

I Hässelby-Vällingby såg man för flera år sedan problemet med barnfamiljer som saknade fast bostad och startade då ett projekt tillsammans med bland annat Svenska kyrkan för att försöka lösa detta. Dessutom har man inrättat en särskild handläggare som hjälper bostadslösa barnfamiljer. Syftet har bland annat varit att minska hotellboendet för hemlösa barnfamiljer. Men den uppsökande verksamhet, som fanns tidigare, har stadsdelsnämnden inte längre råd med i samma omfattning.

–Det är inte de som bor med förstahandskontrakt som blir vräkta. Många av barnfamiljerna som är bostadslösa har aldrig kommit in på bostadsmarknaden, utan bott i andra hand kanske på grund av en gammal hyresskuld. Det finns ofta mycket annat i de här familjerna också, som missbruk eller psykisk sjukdom, säger Marketta Kulju-Guevara.

Den vanligaste socialbidragstagaren är en ensamstående man, men de flesta barnhushållen som får ekonomiskt bistånd består av ensamstående kvinnor med barn. Barnfamiljerna utgör 33 procent av hushållen som får socialbidrag.

Kan man säga att de här barn­familjerna är fattiga?

–Jag tycker att barnfamiljer som under lång tid tvingas leva på socialbidrag är fattiga idag. Det är ganska tuffa bedömningar som vi tvingas göra, säger Marketta Kulju-Guevara.