Pendeltåg i norrort vore smart, tycker Annette Boström, som varje dag busspendlar till arbetet mellan Åkersberga och Solna. – Det är lite dåligt med en timmes resväg, enkel resa.
Foto: Yvonne Åsell
Varje vardag i morgonrusningen görs 324000 kollektivresor i Stockholms län. En av resenärerna är Annette Boström från Åkersberga. Tidigt på morgonen klev hon på buss 624, och nu står hon vid Danderyds sjukhus där hon byter buss för att komma till jobbet i Solna. Restid: en timme och åtta minuter.
–Ibland kan det ta längre tid. Om man jobbar över går inga bussar efter halv åtta, och man måste ta Roslagsbanan från centrum. Det är jättestruligt.
Bristen på tvärförbindelser i kollektivtrafiken är ett identifierat problem när regionen växer. Idag tar det i snitt 1,5 gånger så lång tid att arbetspendla med kollektivtrafik som med bil, trots att resorna är ungefär lika långa. För Annette Boström skulle resan ta cirka 20 minuter med bil.
–Men det är en kostnadsfråga också, säger hon.
Behovet av förstärkningar i kollektivtrafiken har lyfts fram av kommunpolitiker i nordostkommunerna, som tillsammans med SL och Banverket låtit utreda Roslagspilen, en tänkt pendeltågslinje mellan Stockholm och Åkersberga.
Banan finns också med i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS), och sent i planeringen i den så kallade Stockholmsöverenskommelsen, regionens gemensamma förslag på prioriterade trafiksatsningar fram till 2030.
Riksdagsledamoten Fredrik Schulte (M), som även sitter i kommunstyrelsen i Täby, motionerade om banan i riksdagen 2006.
–Infrastrukturen i nordost är dålig, och det finns ingen direktförbindelse med Centralstationen. Men just nu är jag inte så hoppfull om att Roslagspilen ska bli av i närtid, kanske när jag blir pensionär, säger Fredrik Schulte, som nu är 27 år.
Ett annat utrett alternativ är en utbyggnad av tunnelbanan från Mörby Centrum mot Täby och Arninge. En början på tunneln är redan grävd. Men när trafikmyndigheterna i april kom med sina första förslag för hur de statliga infrastruktursatsningarna ska fördelas fram till 2021 fattades pengar till flera spårprojekt.
Utbyggnaden av tunnelbanan är skjuten på framtiden, både när det gäller förlängningen av gröna linjen från Odenplan till Karolinska, och förlängningen av blå linjen till Nacka. Ledande politiker har den senaste tiden blivit försiktigare att tala om regionala spårsatsningar, särskilt under jord. Finansborgarrådet i Stockholms stad Sten Nordin (M) stack nyligen ut hakan med uttalandet att tunnelbanan ska betraktas som färdigutbyggd. Bättre att satsa på spår ovan jord, tycker han.
–I framtida regionplaner får vi nog ta det lugnt med mer tunnelbana. Det är mot bakgrund av den brutala kostnaden. Spårvägar kan innebära en tredjedel av kostnaden att bygga, och de är i allmänhet också snabbare att bygga ut, säger Sten Nordin.
Men uppfattningen delas inte av regionens trafikplanerare, som i beskrivningar av framtidens transportsystem pekar på behovet av att förstärka kapaciteten i underjorden, och skissar på utbyggnad av både den röda, gröna och blå linjen i tunnelbanan.
Jan-Ove Östbrink, avdelningschef med ansvar för den fysiska planeringen på Region- och Trafikplanekontoret, pekar på behovet av att knyta ihop den södra och norra halvan av länet.
–Tunnelbanan har inte fått någon kapacitet över Saltsjö-Mälarsnittet sedan bygget av den röda linjen. Och där börjar det bli fullt nu. Detsamma gäller bussystemet. Med fortsatt befolkningsökning ska den näst största staden i Sverige rymmas i Stockholm, och 2030 är inte så långt borta. Att vi skulle klara det utan att bygga ut de tunga systemen, det tror inte vi, säger Jan-Ove Östbrink.
