Den planerade långa tunneln i förbifart Stockholm kan bli en livsfarlig arbetsmiljö för Tuija Kronskans och hennes kolleger, om inge görs åt de skyhöga halterna av luftföroreningar. "Vi sitter redan i avgaser, åtta timmar om dage", säger hon. Till vänster en partikeljämförelse med Södra länken.
Foto: Tomas Oneborg
Oväntade miljöproblem har tillstött i det gigantiska motorvägsprojektet Förbifart Stockholm. När Vägverket låtit räkna på de förväntade luftföroreningarna i den 17 kilometer långa biltunneln mellan Kungens kurva och Häggvik når halterna av de farliga partiklarna PM10 upp i skyhöga nivåer: 4000 mikrogram per kubikmeter i rusningstid i snitt över året, vilket är 10 gånger högre än i Södra länken och 100 gånger högre än Hornsgatan. Partiklarna rivs upp ur vägbanan - bland annat av dubbdäcken.
- När jag först såg underlaget undrade jag om man inte räknat fel, säger Bertil Forsberg, docent i yrkesmedicin vid Umeå universitet, som med underlag från ventilationstekniker bedömt luftens betydelse för hälsan. Enligt Forsberg bör inte partikelhalter över 400-800 mikrogram per kubikmeter överstigas i tunneln.
- Känsliga personer som astmatiker och hjärtsjuka kan få akuta försämringar bara av en kort exponering.
Konkret betyder det att luften kan utlösa hjärtinfarkter eller astmaanfall.
I bussgaraget i Tappström på Ekerö har bussföraren Tuija Kronskans just parkerat. När Förbifart Stockholm blir klar planerar SL flera busslinjer genom tunneln, som därmed blir hennes arbetsmiljö. Redan i dag är bussförarna påverkade av luftföroreningar, säger hon. På våren, när problemet med partiklar är som värst, virvlar dammet upp från gatan och lägger sig som ett klibbigt lager i bussen.
- Vi sitter ju i avgaser åtta timmar om dagen, säger Tuija Kronskans, som också är lokal klubbordförande för Kommunal.
I miljökonsekvensbeskrivningen för tunnelmiljön i Förbifart Stockholm målar Vägverket upp ett scenario där luftföreningarna dels kan bli ett problem för förarna, och där känsliga personer kan avrådas från att åka där. Om luftkvaliteten är dålig kan det bli chaufförens ansvar att kontrollera passagerarnas hälsa.
- Men det skulle inte funka praktiskt.
När Förbifart Stockholm börjar byggas 2012 är de tidigare kontroversiella planerna på en bro över Lambarfjärden skrinlagda. Därmed har två ursprungliga tunnlar blivit en 17 kilometer sammanhängande tunnel under jord. Enligt Christer Johansson, miljöutredare på SLB på Miljöförvaltningen i Stockholm, finns en direkt koppling mellan tunnelns längd och halten av luftföroreningar, eftersom föroreningarna ackumuleras i tunneln.
- Det är höga värden redan i Södra länken, som är 4 kilometer. Den här blir närmare 20 kilometer lång. Det blir höga halter och det går inte att ventilera hur mycket som helst. Dels blir det för dyrt, dels kan man inte blåsa för mycket, för då blir det storm, säger Christer Johansson.
En avgörande faktor är dubbdäcksanvändningen. Och ventilationssystemet i tunneln, som är av samma typ som i Södra länken, är dimensionerat för att klara kvävedioxidnormerna, men inte partikelhalter.
Enligt Marie Westin, miljöspecialist på Vägverket, är det inte möjligt att bygga tunneln enligt de nuvarande planerna.
– Nej, det går inte. Vi har bjudit in miljömedicinska experter för att vara öppna med de problemen, säger Marie Westin.
Förbättrad ventilation med fler luftbytesstationer, dammbindning och minskad dubbdäcksanvändning genom avgifter på vägarna efter norsk modell, är några åtgärder Vägverket tittar på. Möjligheten att sänka hastigheten från 90 till 70 under vinterperioden utreds också.
- Direkt avgörande är vad som händer med dubbdäcksanvändningen. Idag kan vi inte bestämma att man inte kan köra med dubbdäck i tunneln - för det krävs politiska beslut på högre nivå.
Hur justeringarna kan förändra kostnaderna för miljardprojektet Förbifart Stockholm är oklart.
- Men vi kan ju heller inte bygga en anläggning som inte går att använda.
