Stadsplaneringen i Stockholm är gjord för bilar och cykelfält och cykelbanor ser ofta ut att ha kommit dit lite på måfå.

Hastigt ditmålade för att någon kom på att cyklisterna också behöver komma fram i trafiken på ett någorlunda säkert sätt.

Det är synd och dåligt, men det finns en cykelplan ute på remiss och just nu får vi hoppas på att den kan göra någon skillnad.

Under tiden vi väntar på bättre infrastruktur har jag och mina cykelkollegor ett mer akut problem: Alla ni som parkerar eller stannar i cykelfälten.

Våra bristfälliga, smala, nödtorftigt ditmålade cykelfält är ofta allt vi cyklister har, men vi är knappast ensamma där. Det står bilar, lastbilar, bussar, budbilar, blodbussar (!) och väldigt ofta taxibilar i våra cykelfält. “Äh, det är väl inte så farligt”, tänker ni.

Fast vet du vad? När jag pustar upp för en backe där någon står dubbelparkerad i cykelfältet så måste jag ta mig ut i vägbanan. Där är jag inte särskilt välkommen, eftersom jag ju har min plats i cykelfältet och dessutom går det rätt långsamt för mig.

Säg att jag cyklar i långsamma 20 km/tim och hinns upp av bilar som ibland kör 50 med råge. Då blir det just – farligt. För mig.

Cyklister som blir påkörda av bilar blir ofta allvarligt skadade eller dör. Bilister som kör på cyklister får oftast den inte fullt lika allvarliga åkomman repor i bilens lack.

Felet med dubbelparkerade fordon i cykelfälten måhända kan skyllas på dålig trafikplanering. Men tills problemet är löst: parkera utanför cykelfältet, eller någon annanstans. Lämna den lilla fredade plats vi cyklister har ifred.

Vad tycker du om felparkerare i cykelfälten? Kommentera på cyklistbloggen.

Mer läsning på cyklistbloggen.se:

LÄS MER: När ska cyklister lämna företräde?

LÄS MER: Knack knack, du står åt skogen

LÄS MER: Få bilister lappas i cykelfälten