På SvD:s debattsida Brännpunkt den 9 januari (se länkar intill) kritiseras stadsbyggnadsborgarrådet för alltför snabba och radikala förändringar av Stockholm. Samfundet S:t Eriks ordförande Kerstin Westerlund Bjurström anser att politikerna borde slå vakt om stadens speciella identitet och silhuett, i stället för att följa efter andra städer. Hon ser hellre att ytterområdena blir mer stadslika.

Mikael Söderlund håller inte alls med om att Stockholm inte skulle tåla tätare bebyggelse.

- Visst behövs förnyelse för att locka fler verksamheter till ytterområdena. Men det har byggts alldeles för lite i Stockholm och det finns behov att tillgodose. De flesta tycker att nybyggnaden går för långsamt, säger han.

Stockholmarna vill att deras barn ska kunna hitta bostäder, inflyttande behöver bostad. Därför är det bra att asfaltverket flyttat från Kungsholmen och att Lindhagensplan förnyas, att Sjöstaden växer och att Värtahamnen kommer att ge plats för både bostäder och arbetsplatser.

Stadens utbud av hotell och konferenslokaler är enligt borgarrådet ett annat eftersatt behov. Nu rivs gamla posten för att ge plats för ett omstridd byggnad vid Klarabergsgatan och Klara sjö.

- Efter sju - åtta års diskussioner. Under tiden slits Stadshuset enormt, påpekar Mikael Söderlund, som anser att den nya, höga och annorlunda byggnaden passar in i Stockholms traditioner.

- Med samfundet S:t Eriks museala attityd hade varken Slottet, Kungstornen, tornen vid S:t Eriksgatan eller Wennergren Center byggts.

Alla var när de byggdes höga byggnader jämfört med sin omgivning, och uppmärksammades. Tornen vid Kungsgatan byggdes med amerikansk teknik och sågs som Europas första skyskrapor. Och på 1920-talet reste man till Stockholm för att beundra Stadshuset med dess höga torn. Även kyrktornen sticker upp i stadsbilden.

-Vi har en genomtänkt planering och följer principerna, försäkrar Söderlund, som anser att Stockholms silhuett mer ska liknas vid Paris än Londons.

Fler höga hus kan till exempel komma som fortsättning utåt efter Folksamhuset och Wennergren Center, vid brofästena, i Värtanområdet och Kista.

Argumentet att förtätning och nya anläggningar ökar trafiken och försämrar innertadens miljö köper han inte.

- Det viktigaste för miljön är att bygga färdig ringen runt stan. Tvärbanan och T-banan ska byggas ut. Dessutom blir det mindre behov av biltrafik när förtätningarna ger både bostäder och arbetsplatser i stadsdelarna.

Miljöpartiet anser, i Brännpunktartikeln, att Söderlund sätter demokratin och de sakkunniga åt sidan.

- Vi har stora samrådsmöten, i flera led. Och lagstiftningen ger grannarna väldigt starkt skydd vid nybyggen. Våra tjänstemän är snarast hjältar, som lyckas få igenom några nya projekt, invänder Mikael Söderlund.

Han håller inte med om att han inte skulle ta hänsyn till kultur och naturvärden.

- Närheten till naturen, till vattnet är unik . Men det går att både bygga nytt och ta till vara stenstadens kvalitet, med parkerna.

Mikael Söderlund kommer också att besvara kritiken på Brännpunkt-sidan i SvD.