Se hela grafiken: klicka på länken här nedan.
Höga hus väcker starka känslor och det verkar finnas lika många argument för som emot i den hittills förda debatten i Stockholm. Länsstyrelsen har till exempel krävt att Stockholms stad förklarar hur innerstadens låga silhuett, som är att betrakta som ett riksintresse, ska kunna värnas i fortsättningen.
Men vår tid måste tillåtas göra sina avtryck i stadsbilden. Det slår Moderaterna fast i en ny rapport som fått namnet ”Ett mer dynamiskt Stockholm”. Totalt har diskussionerna som lett ram till rapporten haft 123 deltagare, men den aktiva kärnan har bestått av ett 40-tal personer.
En av de viktigaste slutsatserna som stadsbyggnads- och fastighetsborgarrådet Kristina Alvendal (M) framhåller är att något nu måste göras för att få byggherrarna att verkligen börja bygga på höjden – ”riktigt höga hus” måste tillåtas i rätt lägen.
- I Värtan, ner mot vattnet, är ett läge som är rätt för höga hus. Brofästena vid malmarna är också lämpliga platser. Ett annat läge som kan bli aktuellt är en kommande överdäckning av järnvägsspåren i västra city, påpekar hon.
Även om man får in fler bostäder på en liten yta är det dyrt att bygga på höjden. Kraven, och därmed kostnaderna, skenar iväg ordentligt när antalet våningar når vissa nivåer. Det kostar mer än det smakar, tycks byggherrarna resonera.
- Därför vill vi införa något som vi kallar för ”skyskrapebonus”. Det innebär att staden bjuder på tomträttsavgälden över en viss våning. I dag betalar byggherren för den totala bostadsarean. Om vi till exempel säger att allt över 15 våningar ger skyskrapebonus så betalar den som bygger ett 30-våningshus bara halv tomthyra, säger Kristina Alvendal.
Hon har testat idén om skyskrapebonus på ett antal byggherrar och bara fått positiva reaktioner. Urbanitet, den täta staden, handlar dock om mer än höga hus.
- Vi funderar allvarligt på att införa ett ”punkthusförbud”. Punkthusen är det tydligaste exemplet på vad som skapar förortskaraktär. I stället ska vi sträva mot en levande kvartersstruktur med genomfartstrafik och verksamheter i bottenvåningarna. Lamellhus är bättre lämpade för detta, även om de inte behöver se ut som i Tensta.
Hon framhåller ytterligare två viktiga slutsatser i rapporten. För det första måste staden satsa mer aktivt på de små aktörerna på Stockholms bostads- och byggmarknad. Tanken är att staden genom att använda markanvisningar på rätt sätt ska gynna konkurrens och mångfald – och därmed pressade byggkostnader.
En del av samma tanke är att anordna fler tävlingar där byggherrar och arkitekter får komma med förslag på projekt som de tycker ger både det bästa och det billigaste boendet.
För det andra menar Kristina Alvendal att utvecklingen mot mer blandade upplåtelseformer måste fortsätta.
- Det är egentligen en fråga för regeringen, men vi kommer att ligga på för att det ska bli möjligt att även ombilda till den nya upplåtelseformen ägarlägenheter, inte bara bygga nytt. Vi ska också försöka påverka byggherrarna att presentera projekt där hyres- och bostadsrätter blandas, vilket är fullt möjligt genom så kallad tredimensionell fastighetsbildning, säger hon.
Samtidigt uttrycker Kristina Alvendal frustration över att ingen ännu har tagit ett sådant initiativ.
- Det förvånar mig eftersom det vore ett sätt att sprida riskerna, säger hon.
Nästa steg är att rapporten ska behandlas på det förbundskonvent som Moderaterna i Stockholms stad och län håller i maj. Sedan kommer den att bilda en plattform för Stockholmsmoderaternas hållning i bostads- och stadsbyggnadsfrågor.
