Isabella Lomartre och Lawko Hassan går i klass 3A på Bredängsskolan i Stockholm. Just nu läser de om forntiden och båda tror att det kan bli lugnare i klassrummet om föräldrarna får veta hur barnen uppför sig.
Att den borgerliga majoriteten i Stockholms stad vill införa skriftliga, betygsliknande omdömen om alla elever varje termin från första skolåret är känt. Nu är detaljerna klara kring hur omdömena ska se ut. På torsdag fattar utbildningsnämnden sitt beslut.
Det mest långtgående förslaget kräver en lagändring till den 1 juli. Mycket tyder på att riksdagen hinner fatta beslutet som innebär att varje kommun får möjlighet att införa skriftlig information till föräldrarna om hur deras barn klarar kunskaps- och uppförandekraven.
–Det man vinner är naturligtvis en större tydlighet, att man ser att eleverna uppfyller målen redan på ett tidigt stadium. Vi vet ju att när betygen kommer in i åttan, så är det väldigt många elever som tycker att det är alldeles för sent, säger Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (fp).
Förslaget innebär att föräldrarna får skriftlig information redan under barnens första skolår där läraren har fyllt i om eleven beräknas kunna eller har uppfyllt målen för årskurs 5 och 9. Omdömena ges i fyra steg: i hög grad, ja, osäkert och nej.
Eleverna ska också bedömas i sin ”sociala utveckling”, det vill säga hur de uppför sig mot lärare och klasskamrater och om de ”tar ett personligt ansvar för sina studier”. Bedömningen sker i tre steg: i hög grad, tillfredsställande och ej tillfredsställande.
–Målsättningen är att skriva in omdömen om den sociala utvecklingen i slutbetygen, men vi måste avvakta riksdagsbehandlingen, säger Lotta Edholm.
–Det är klart att lärare säger till elever varje dag om de inte läser sina läxor eller kommer försent. Skillnaden är nu att det sker i skriftlig form och att föräldrarna får ett väldigt tydligt budskap om att deras barn kanske inte beter sig så snällt och rart som de själva tror.
Om riksdagen inte hinner fatta beslut före skolstarten i höst, inför Stockholm en mindre betygslik och frivillig variant av förslaget.
Nioåriga Isabella Lomartre och tioåriga Lawko Hassan på Bredängsskolan är försiktigt positiva till att deras föräldrar skriftligen får veta hur de sköter sig i skolan. Själva är de rätt så nöjda med hur de uppför sig – föräldrarna oroar sig bara över en sak: att deras barn inte äter tillräckligt i skolmatsalen.
–Ibland är det någon av killarna som pratar och skriker i klassrummet. Detta kanske skulle hjälpa, säger Isabella Lomartre.
Lawko Hassan håller med:
–De kanske inte pratar lika mycket på lektionerna om deras föräldrar säger till dem, säger han.
Tror ni att barnen lyssnar mer på sina föräldrar än på läraren?
–Det borde inte vara så, men det är nog så, säger Isabella Lomartre.
Lärarnas riksförbunds ordförande, Metta Fjelkner, är inte principiellt emot betyg från årskurs sex, om stegen blir fler och kunskapskriterierna tydliga. Men hon anser att omdömena riskerar att få en formell status.
–Jag hävdar att små barn har svårt att skilja mellan vad som är en bedömning av mig som person och av det jag presterar.
Ordningsbetyg tror hon uppmuntrar ögontjäneri.
–Hur vet jag som lärare om Pelle eller Lisa är väldigt snälla och lydiga inför mina ögon men i det fördolda är plågoandar för sina kamrater? Eleven kan lära sig att inför vuxna beter jag mig på ett sätt och det lönar sig i längden. Jag ser en fara i det, säger hon.
Isabella Lomartre tror inte att fjäsk lönar sig.
–Lärarna går inte på det om man säger en massa snälla saker, säger hon.
Idag finns redan utvecklingssamtal med föräldrar och elever och varje grundskoleelev får hjälp med en individuell utvecklingsplan. Roger Mogert (s), oppositionsborgarråd i Stockholm, tycker att de verktygen borde utvecklas, i stället för att betygsliknande omdömen införs.
–De vill ersätta en kommunikation mellan hem och skola, med betyg som syftar till att sålla och sortera. Jag antar att tanken är att det ska inspirera eleverna, men vi vet att effekten också kan bli stämplande, säger han.
Oppositionsrådet Yvonne Ruwaida (mp) är mest kritisk mot ordningsomdömena.
–Betyg i uppförande utesluter och diskriminerar vissa elever, nämligen de med koncentrationssvårigheter. Dessutom riskerar de att bli godtyckliga, eftersom det så väldigt mycket handlar om vilken relation elever och läraren har. Det är inte så man skapar ordning i en klass. Det är med bättre resurser, få föräldrarna mer involverade och genom att eleverna får ett större inflytande.
