Närheten till aktiviteter och jobb är avgörande för innerstadsföräldrar, visar SvD:s enkät.

Samtidigt varnar forskare för segregation och motsättningar när barn­familjerna blir allt fler i Stockholms innerstad.

Stockholms allra yngsta invånare märks allt mer.

På bara tio år har antalet barn, upp till fem år, blivit 4800 fler i innerstan. Går man längre tillbaks än så blir skillnaden ännu tydligare: på trettio år har barnen som bor innanför tullarna ökat med 154 procent, visar siffror som Stockholms stad tagit fram för SvD:s räkning.

–Många är beredda att göra avkall på den yta man kan få i ytterstan till förmån för när- heten som ett innerstadsliv innebär. Eftersom kvinnor generellt föder barn senare har man också en ekonomi som gör att man har råd att bo i stan, säger Pia Björklid, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, som bland annat forskat om barns när­miljöer.

Hon tror att de gamla före­ställningarna om att en uppväxt i stan inte skulle vara lika bra för barn som ett liv i förorten, tillhör historien.

–På 70-talet ansågs det sunkigt att bo i stan med barn. Idag är stan mer attraktiv, det är där det händer, titta bara på latte-generationen. Aktiviteterna för barn är fler än för de barn som växer upp utanför tullarna och det finns inte längre något skamligt med att vilja vara kvar i stan med barn – snarare är det många som ser de praktiska fördelarna.

Bilden bekräftas av föräldrar som svarat på SvD:s enkät om att ha barn i Stockholms innerstad. På frågan om varför de valt att bo i innerstan konstaterar i stort sett samtliga av de knappt femtio svarande att de uppskattar att ha nära till jobb, affärer och restauranger.

De slipper att pendla och behöver inte vara bilburna. ”Man kan gå ut och se folk när som helst på dygnet och känna sig trygg”, svarar en mamma medan andra lyfter fram alla parker och vattenstråk som finns i nära anslutning till shopping och aktiviteter som avgörande för beslutet att bo i stan med barn.

Men det finns även nackdelar med ett familjeliv i storstan, visar enkäten bland småbarnsföräld-rarna.

Trafiken och avgaserna är påfrestande, svarar i stort sett samtliga som medverkat. På önske­listan finns allt från lägre hastigheter, och fler grönområden till mindre brottslighet.

”Jag saknar trädgård, när barnen blir äldre räcker inte parken till. Det finns för få – det känns trångt på helgerna”, svarar en förälder.

Pia Björklid varnar för att konflikterna mellan de med barn och de utan kan komma att öka när allt fler familjer väljer att bosätta sig i innerstan.

–Det ser man redan idag i takt med att det blir trängre och trängre i parkerna. Om dagis inte har en egen gård lägger man beslag på närmaste park. Det är klart att det kan bli problematiskt för dem som inte vill trängas med en massa barn.

Det finns även andra problem med invasionen av barn i innerstaden.

Segregation är redan ett välkänt fenomen i Stockholms stad, ett faktum som ställs på sin spets i de attraktiva innerstadsområdena.

Medelinkomsten är betydligt högre i innerstan än ytterstan och andelen första och andra generationens invandrare avsevärt lägre innanför tullarna än i resten av kommunen.

–Barn som växer upp i stan utsätts inte för samma mix av olika socioekonomiska och etniska grupper. De möjligheterna är klart bättre i förorter där det finns en större blandning av olika sorters områden, säger Pia Björklid.