På Kungsholmen i Stockholm pågår just nu renoveringen av Stockholms rådhus. Efter en brand i början av juni uppfördes byggnadsställningar för arbetet.

En läsarbild som sänts till SvD visar tydligt hur byggnadsarbetare arbetar med ställningsbygge på hög höjd, utan fallskydd i form av räcken eller säkerhetslinor. Bilden är tagen i mitten av juni.

– Här är det helt tydligt så att man inte följt reglerna. Man ser att byggaren flyttat sig ganska långt för att komma fram till punkten där han befinner sig, och då ska man sätta upp skyddsräcken efter hand. Men här har man struntat i allt, säger Åke Norelius, byrådirektör på Arbetsmiljöverket.

I byggbranschen hör fall till en lägre nivå till de allra vanligaste olyckorna. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter för ställningar ska skyddsräcke finnas där fallhöjden är två meter eller mer. Ansvaret för att föreskrifterna följs faller på arbetsgivaren.

– Ett ställningsbygge pågår ju under kort tid, och därför är det sällan att vi har chans att se sådana här situationer när det händer. Men om vi inspekterar när det ser ut så här, så skulle det absolut bli förbud.

Rådhuset ägs av statliga Vasakronan, som också är byggherre. Vasakronans informationsdirektör Bengt Möller hänvisar arbetsmiljöfrågorna till huvudentreprenören för renoveringen, Peab. Gösta Sjöström, informationschef på Peab, blir mycket upprörd när han får se bilden. Han understryker att Peab har mycket tydliga säkerhetsföreskrifter på sina byggarbetsplatser. Ställningsbygge utförs vanligtvis av underentreprenörer.

– Det här är helt vansinnigt, en lek med döden! Vi utgår från att underleverantörerna är professionella och följer föreskrifter med fallskydd, hjälm och annat, men vi kan inte punktmarkera dem. Det här är både illojalt och demoraliserande, säger Gösta Sjöström.

Vad tänker ni göra åt saken?

– Jag har ringt vår platschef så att han omedelbart åker till arbetsplatsen och ser till så att säkerhetsföreskrifterna följs. I annat fall är det rent avtalsbrott, och skulle vara en anledning för oss att bryta kontrakt.

Att det tummas på säkerheten vid ställningsbyggen förvånar inte Henrik Björklund, byggkonsult och författare till en arbetsmiljöstudie vid Chalmers i Göteborg.

– Det är vanligt att det ser ut så här, men man måste kunna sätta fast sig med en livlina när man bygger ställning. Det måste gå att lösa, annars får man inte bygga ställningen. Men vanligtvis tar det lite längre tid och den vill man inte upplåta, utan man chansar istället, säger Henrik Björklund.

Dödsolyckorna har ökat dramatiskt inom byggbranschen, med 30 procent de senaste tre åren, enligt en rapport från Byggnads och Byggcheferna.

Sett över en längre tid är det dock samma arbetsmiljöproblem branschen brottas med idag som för 30 år sedan, visar studien från Chalmers. Pengarna styr branschen, ekonomi går före säkerhet. Bristfälliga fallskydd, ställningar, stegar och felaktig användning av maskiner och slarv med skyddsutrustning är det som orsakar arbetsplatsolyckor i byggbranschen idag liksom på 1970-talet, enligt studien. Acceptansen för säkerhetsbrister är stor bland dem som arbetar. Men eftersom det är pengarna som styr, är det också pengar som kan lösa problemen, resonerar Henrik Björklund. Arbetsmiljöverkets kontrollverksamhet och befogenheter måste öka, samtidigt som regelverket stramas upp är en av slutsatserna.

– Vite och straffavgifter måste kunna dömas ut direkt när man upptäcker en brist på arbetsplatsen. Om det börjar kosta pengar att bryta mot regelverket, så kommer det också ske en förändring snabbt.