Grannarna talar om att köpa. Torsten Björklund, här tillsammans med 11-åriga hunden Kajsa, förstår deras skäl men tycker ändå att husen borde förbli i allmänhetens ägo.
–Det är väldigt många i Stadsholmen. Hela Åsöberget har lämnats in som en förening. Och många fastigheter i Gamla stan, säger Hanna Lovén, förvaltningsekonom på Svenska bostäder.
Anmälningar har också kommit in från föreningar på bland annat Djurgården, Fjällgatan och Skinnarviksberget på Södermalm.
Torsten Björklund har bott på Bergssprängargränd vid Vita Bergsparken i 20 år. Några grannar i området vill köpa sina bostäder.
–Ja, det är unga människor som ser ombildningen som en språngbräda för att skaffa något större senare. Men visst är det sorgligt att inte bostäderna ska tillhöra det allmänna, säger han och släpper ut 11-åriga hunden Kajsa på den lilla tomten.
Några kvarter från Vita Bergsparken, på Skeppargränd, vill de boende också ombilda och köpa sina bostäder. Katja Nylander med tvååriga Ester öppnar dörren.
–Det är ett stort steg men om man står inför hotet om marknadshyror är det ett alternativ att köpa, säger hon.
Huset familjen bor i är k-märkt och renoveringar kostar mycket.
–Och det kommer att bli kostsamt och vi får en hel del skulder, säger hon.
Stockholm stads kulturhus ägs och förvaltas av Stadsholmen, ett dotterbolag till Svenska Bostäder. Och när nu den borgerliga majoriteten i Stockholm stad öppnat för allmännyttans hyresgäster att ombilda sina hyresrätter till bostadsrätter, är det för första gången möjligt att ombilda även kulturhusen i Stadsholmen. Och intresset är stort. Av de totalt 135-intresseanmälningar som kommit in från bostadsrättsföreningar till Svenska bostäder gäller 57 föreningar som bildats i Stadsholmen. Sammanlagt handlar det om 40 procent av alla 1650 lägenheter i-Stadsholmen.
–Det är klart att det är extra oroande eftersom det handlar om Stadsholmen. Det finns ju en stor risk för att många fastigheter med ett stort bevarandeintresse försvinner och de går ju inte att ersätta, säger Teres Lindberg (s), vice ordförande i Stadsholmen.
På senaste mötet i Stadsholmen i förra veckan beslutade styrelsen om direktiv för hur ombildningarna i Stadsholmen ska gå till.
Bland annat ska Stockholms stadsmuseum yttra sig i varje enskilt fall som gäller ombildningar av kulturhusen. Stadsholmens styrelse ska sedan i sin tur fatta beslut i varje enskilt fall.
–Om huset bedöms ha ett särskilt högt kulturhistoriskt värde, så kommer det inte att säljas, så är det sagt. Men jag bedömer att det finns enskilda fastigheter som mycket väl kan säljas, säger Ann-Charlotte Backlund, chef för Stockholms stadsmuseum.
Kerstin Westerlund Bjurström är ordförande för föreningen S:t Erik, och ersättare i Stadsholmens styrelse. Hon ser en risk att just enklare miljöer av historiskt värde försvinner när de nu säljs ut.
–De flesta fastigheter är ju enklare miljöer. Många har ju också ett värde som en del av ett sammanhang, och vissa hyrs ut till hantverkare.
Samfundet S:t Erik, som bildade Stadsholmen på 1930-talet, bland annat för att förhindra rivningar i Gamla Stan, är överhuvudtaget tveksamma till försäljningen av kulturhusen.
–Vi tycker att det finns ett ideellt värde för staden att ha det här beståndet i sin ägo. Det kan finnas undantag i beståndet som kan privatiseras, men det är absoluta undantag, säger Kerstin Westerlund Bjurström.
Enligt Helena Olsson, borgarrådssekreterare hos Kristina Alvendal (m) är det just av hänsyn till de kulturhistoriska värdena som Stadsholmens styrelse ska ta ställning till försäljning i-varje enskilt fall som gäller kulturhusen.
Stadsholmens ordförande Kristina Alvendal (m) är bortrest och kan inte själv svara på frågor om bostadsrättsomvandlingar i-Stadsholmen.
–Vi har valt det här förfarandet för att vi ska vara varsamma och göra en prövning i varje fall. Men vi har ju också sagt att alla som bor i allmännyttan ska få samma möjlighet att bli prövade, säger Helena Olsson.
Anna Gustafsson
08-13 50 00, anna.gustafsson@svd.se
Mikael Bondesson
08-13 51 06, mikael.bondesson@svd.se
