Just nu börjar den stora kullen av 40-talister gå i pension. Det sammanfaller i tiden med att de som föddes under babyboomen runt 1990 börjar i gymnasiet.
– Det är väldigt oroande. Vi har varnat för de här stora pensionsavgångarna i flera år. Nu har de börjat, säger Ulla Gummeson, utredare på organisationen Sveriges kommuner och landsting.
I landets skolor är 36 procent av lärarna på gymnasiet och Komvux, över 55 år, enligt Skolverket.

På de kommunala gymnasieskolorna i Stockholms stad finns en större andel som snart blir pensionärer. Här väntas 43 procent av gymnasielärarna gå i pension inom tio år, visar nya siffror från utbildningsförvaltningen.
Det förvånar inte Ulla Gummeson, som sett liknande indikationer i den statistik län för län, som Skolverket tagit fram.
– Stockholm ligger sämst till, säger hon.

Att andelen äldre lärare är så hög i Stockholm har fått folkpartiets oppositionsborgarråd, Lotta Edholm, att reagera. Hon har skrivit en motion om den lärarkris, som hon anser att staden står inför.
– Jag är väldigt bekymrad. Jag tror att varken socialdemokraterna eller folk i allmänhet förstår hur allvarligt det här är, säger hon.
Lotta Edholm ger i motionen tre förslag för att göra läraryrket i Stockholm mer attraktivt:
• Lärare över 60 år ska få möjlighet att minska sin arbetstid, utan att lönen sänks i motsvarande grad.
• Äldre lärare ska lotsa in nyutbildade i yrket.
• Utökade möjligheter för lärare att vidareutbilda sig på högskolan.

Skolborgarrådet i Stockholm, Erik Nilsson (s), håller med om att pensionsavgångarna innebär ”en stor omställning”. Han betonar att staden redan satsar på att vidareutbilda lärare och är medveten om att Stockholm har ovanligt många anställda över 55 år. Han är ändå inte så orolig över situationen på gymnasiet.
– Jag är mest bekymrad när det gäller att rekrytera förskollärare och fritidspedagoger, säger han.
På riksnivå verkar myndigheter och intresseorganisationer vara överens om att det är eller kommer att bli brist på yrkeslärare på gymnasiet, samt just på förskollärare och fritidspedagoger. Men när det gäller gymnasielärarna som helhet är bilden splittrad.

En prognos från Högskoleverket, som kom i förra veckan, visade att det utbildas för många gymnasielärare. Kerstin Karlsson, utredare på Statistiska centralbyrån, SCB, bedömer inte att det finns risk för ökad lärarbrist på gymnasiet.
– Det kommer inte att bli sämre än i dag, säger hon.
Men ordföranden för Lärarnas riksförbund, Metta Fjelkner, gör helt motsatt analys.
– Det kommer att bli en stor brist på lärare. Vi måste därför få fler att utbilda sig till gymnasielärare genom att höja lön och status, säger hon.