Den här veckan har justitieminister Beatrice Ask och migrationsminister Tobias Billström varit i Washington för diskussioner om hur det rättsliga samarbetet mellan USA och EU kan stärkas.
I onsdags lades slutsatserna fram: då presenterades den så kallade Washingtondeklarationen, där riktlinjer för de närmaste fem årens samarbete dras upp. Målet är att USA och EU ska närma sig varandra och i större utsträckning dela information.
– Det stora har varit att samla och får ner på papper på vad som ska gälla de närmaste fem åren. Vi har också velat ge mer offentlighet kring det här samarbetet som redan tidigare funnits men som aldrig satts på pränt, säger Michael Carlin, rättsråd på den svenska representationen i Bryssel och förhandlare för EU.
Några nyheter finns dock: i deklarationen klargörs nu inom vilka särskilda områden som samarbetet ska stärkas.
Det handlar bland annat om att bekämpa trafficking av människor, drogsmuggling, ekonomisk brottslighet, människosmuggling, brott på nätet, sexuellt utnyttjande av barn och spridning av barnporr på nätet.
Dessutom betonas kampen mot terrorism och i deklarationen uttrycks en oro för en radikalisering och nyrekrytering till terrorgrupper. Här pekas särskilt internet ut.
"Missbruket av internet för att sprida våldsamma och radikala budskap är ett oroväckande fenomen som vi måste överväga i ett sammanhang av juridiska restriktioner och operativa behov", står det i deklarationen.
– Den meningen är medvetet vagt skriven, eftersom vi inte har kommit överens om något än. Det finns diskussioner om att ha straffrättsligt ansvar för att publicera visst material som går över en viss gräns, men det är ju väldigt känsligt för Sverige med vår yttrandefrihetsgrundlag, säger Michael Carlin.
Enligt uppgifter till SvD.se trycker USA samtidigt på för att få tillgång till personuppgifter ur olika EU-register, både polisregister och de register som EU bygger upp inom asylområdet.
– USA:s stora intresse i det här är att ha ett fullt informationsutbyte mellan olika myndigheter, som polis, tull och så vidare, säger Mikael Carlin.
Så långt vill dock EU inte gå – i alla fall inte just nu. Medlemsländerna har fått med ett kapitel om den personliga integriteten och skydd för privatlivet i Washingtondeklarationen.
– EU:s inställning är att ett fullt informationsutbyte bara kan ske om det garanteras att integriteten för alla som är med i databaserna skyddas. Det är svårigheten just nu och därför blir frågan om dataskydd viktig, säger Michael Carlin.
Washingtondeklarationen innehåller få konkreta förslag – precis som Stockholmsprogrammet ska avtalet ses som ett övergripande dokument om vad man vill göra de närmaste fem åren.
Det innebär att det kommer att bli fler förhandlingar mellan Bryssel och Washington då riktlinjerna i deklarationen ska omvandlas till konkreta avtal.
Redan förra fredagen godkände EU:s ministerråd två avtal med USA på det rättsliga området. Det handlar dels om ett avtal om hur och när kriminella ska kunna utlämnas från ett land till ett annat, dels om ett avtal för att stärka samarbetet vid brottsutredningar.
Det senare innebär bland annat att EU:s medlemsländer och USA i större utsträckning ska kunna byta information om misstänktas bankkonton och banktransaktioner med varandra. Dessutom ska gemensamma brottsutredningar kunna ske med personal från två eller flera länder.
Avtalen träder i kraft den 1 februari nästa år.
Tipsa andra
Fakta
Stockholmsprogrammet hanterar polis- och tullsamarbete, räddningstjänst, straff- och civilrättsligt samarbete, asyl, migration, visering och kontroll av de yttre gränserna.
Andra politiskt kontroversiella, områden är:
• förslag på asylområdet
• terrorbekämpningen.
Tanken är att ett nytt program ska antas av statscheferna vid toppmötet i december i år.
Befintliga EU-databaser:
SIS - Schengen Information System (SIS) är ett gränskontrollsregister för att hindra utvisade eller avvisade från att komma in i Schengenområdet, och för att underlätta spaning efter brottslingar. Ska byggas ut.
EURODAC - Fingeravtryck registreras av asylsökande och utlänningar som påträffas när de illegalt reser över en yttre gräns.
VIS - Ett viseringsregister med information om ansökta, beviljade och avslagna viseringar. I databasen finns information om personerna, inklusive foton och fingeravtryck.
På gång:
Prümfördraget som bland annat slår fast att sökningar ska kunna ske i samtliga EU-länders register som omfattar DNA, fingeravtryck och fordon.


















