Hägglund vill höja skatten på alkohol

Nyligen redovisade SvD en studie från Sorad, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet, om varför konsumtionen av alkohol ökat med mer än 25 procent sedan 1995.

Den viktigaste förklaringen är att svenskarnas genomsnittliga inkomster höjts med cirka 30 procent samtidigt som alkoholpriserna relativt sett har minskat.

Mellan 1995 och 2007 sjönk ölpriserna faktiskt med hela 30 procent och då ingick en kraftig skattesänkning i slutet av 1990-talet. Priserna på vin minskade med 3,5 procent medan spritpriserna sjönk med 2,3 procent under dessa tolv år.

Det är alltså inte lördagsöppet eller det faktum att Systembolaget öppnat fler butiker som orsakat den stigande konsumtionen.

Och Göran Hägglund reagerar nu för första gången på de nya uppgifterna i studien och menar att det är olyckligt med de lägre alkoholpriserna.

– Jag vill ha en följsamhet där priserna på alkohol stiger i takt med den allmänna prisutvecklingen. Att man också ska kompensera prismässigt för att folks inkomster ökar tror jag inte på, men det är en svår balansgång att hitta rätt nivå på alkoholskatterna. Tar man i för mycket finns risken att man tappar försäljning på Systembolaget och att kunderna skaffar sig andra inköpsvägar, säger Göran Hägglund.

Tidigare fanns en årlig indexuppräkning av priserna på Systembolagets produkter. Men det försvann i samband med EU-inträdet 1995.

– Jag är inte främmande för att ha tillbaka det, säger Göran Hägglund.

Inom ramen för EU-samarbetet vill den svenske socialministern att minimiskatterna på alkohol ska höjas så mycket som det bara går inom EU. Men också att det införs enhetliga regler för hur mycket alkohol man får ta med sig hem vid utlandsresor.

– I Sverige finns ju en bred uppslutning kring att införselkvoterna ska dras ner rejält, men jag vill nog i första hand ha gemensamma kvoter som gäller för alla medlemsländer. Går inte det kan vi försöka med ett svenskt undantag, säger han.

Frågan om alkoholreklamen ska också tas upp under det första informella mötet under det svenska ordförandeskapet som startar idag. 80 ministrar och 300 delegater är inbjudna till Jönköping där man de första två dagarna ska ägna sig åt sociala frågor, hälso- och sjukvård och olika aspekter på alkoholfrågan.

Onsdag och torsdag handlar det om utanförskapet på arbetsmarknaden och inom socialförsäkringsområdet.

I många länder som Storbritannien och de baltiska staterna är reglerna väldigt liberala när det gäller alkoholreklam.

I Sverige och numera även i Frankrike är det mer restriktivt även om Sverige 2003 gick från ett läge med totalförbud till att acceptera tidningsannonser för drycker med en alkoholhalt på upp till 15 procent. 2005 kompletterades lagen med krav på varningsskyltar.

2008 spenderade alkoholbranschen omkring 650 miljoner på att göra reklam för sina produkter. Det innebar en ökning med 147 procent sedan 2000. Branschen själv hävdar att reklamen inte leder till någon ökad konsumtion. Däremot att producenterna och leverantörerna tar marknadsandelar från varandra.

Men inom EU har man nyligen slagit fast att reklamen ger en ökad konsumtion och i Jönköping ska man diskutera hur framför allt unga påverkas av inte minst tv-reklamen.

– Min bestämda uppfattning är att det finns en större medvetenhet om problemet bland många EU-länder. Ungdomsfylleri finns nu i fler länder och det ökar chansen till att vi kan få fram regler som åtminstone stoppar eller begränsar den skräddarsydda reklamen som vänder sig direkt till ungdomar, säger Göran Hägglund.

Fredrik Mellgren

08-13 58 59

fredrik.mellgren@svd.se

Fler artiklar