Fler valde att förhandsrösta

Det rika Sverige är bra på att rösta – i miljonprogrammen ligger man långt efter. Det visar en ny undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Ett färskt exempel är riksdagsvalet för tre år sedan när nästan 94 procent av de röstberättigade i Ålsten i Bromma gick till valurnorna. I Rinkeby – som ligger i samma kommun – nådde valdeltagandet knappt 40 procent. I 15 svenska kommuner var valdeltagande under 50 procent i kommunalvalet.

I EU-valet 2004 gick knappt 38 procent av svenskarna och röstade, vilket var en kraftig nedgång från 1999. Prognoserna inför kvällens val pekar mot ett något högre valdeltagande än 2004. Fram till i fredags hade drygt 750000 svenskar röstat i förtid, vilket är 30 procent mer än i EU-valet 2004. En anledning tros vara att lokalerna flyttat från de nu borttagna postkontoren – ut till bibliotek och kommersiella platser.

Dessutom tror flera experter att Piratpartiets framfart kan locka många yngre väljare – en grupp som inte röstade i särskilt hög utsträckning i förra EU- valet.

Men samtidigt är risken överhängande att många helt struntar i att rösta. Trenden är tydlig i hela Sverige – och störst problem finns i kommunernas lågstatusområden.

–Lågt valdeltagande är ett tydligt mått på att invånarna har lägre inkomster och lägre utbildningsnivå. Det är synd, för det är ju de som behöver engagera sig mest. Dessutom skulle ju valen vinna i legitimitet om fler röstade, säger Lars Persson, vice ordförande i SKL:s demokratiberedning.

Enligt honom är grundproblemet att många invånare i fattigare områden inte tycker det är värt att gå till vallokalen.

–De tycker helt enkelt inte att politiken har någon trovärdighet.

Röstsiffrorna är som allra lägst i storstädernas betongförorter. Det är också i storstadskommunerna som skillnaderna är som störst mellan områden där det röstas mest respektive minst.

Problemet är känt bland landets kommuner.

–Vi måste jobba långsiktigt, det räcker inte med ett projekt i några månader. För att få folk att gå och rösta måste du möta dem kontinuerligt. Här har partierna varit för dåliga. Vi måste ut och säga ”Ja, din röst spelar roll även om du bor i ett område där ingen annan röstar”, säger Lars Persson.

Ett exempel på en kommun som arbetat framgångsrikt med att locka sina invånare till valurnorna är Botkyrka, söder om Stockholm. I riksdagsvalet 2006 ökade antalet röster med 2,5 procentenheter jämfört med valet innan.

–Det ser bra ut nu med. Vi har redan fått in mellan tre och fyra gånger mer förtidsröster jämfört med EU-valet 2004, säger Ahmad Azizi, demokratiutvecklare i Botkyrka.

Kommunen har tillsatt 30 samhällsinformatörer som rört sig bland medborgarna och informerat och förklarat hur, när och var de kan rösta. Dessutom har de kört runt en buss, en rullande vallokal, där folk båda kunnat hämta röstkort och rösta. Samtidigt har förstagångsväljarna fått tips via vykort, sms och Facebook.

–Vi underlättar för folk. Många kanske låter bli att rösta på grund av småsaker som att det är tennis på tv. Men har det redan funnits möjlighet för dem att rösta på exempelvis deras arbetsplats så är det ju inga problem, säger Ahmad Azizi.

Han tror att de låga röstsiffrorna i problemområden har med tradition att göra.

–I rika områden har folk alltid gått och röstat. I fattigare delar bor det många med utländsk bakgrund – som inte vet hur demokratin och systemet fungerar. Min teori är att man måste vara med medborgarna och få dem att jobba med varandra, som våra samhällsinformatörer.

Ahmad Azizi tror att många invånare som inte brukar rösta skulle tjäna på det, inte bara för att de får vara med och bestämma.

–Det handlar om en känsla. Jag går och röstar; då deltar jag.