EU-ledare försöker visa upp enad front

–Vi hade ett bra samtal, kommenterade statsminister Fredrik Reinfeldt efteråt. Vi har väldigt aktiva regeringar inom EU som är angelägna om att undvika att det sprids inbördes misstro.

Reinfeldt påpekade att EU- regeringarna har den tunga uppgiften att försöka möta efterkrigstidens värsta kris med risker för växande nationalism.

Löften och slagord kan uppfattas som enbart besvärjelser i ett mycket kritiskt läge för det europeiska bygget som skakar i sina grundvalar. Det är för dagen lättare att se tecken på sönderfall än att finna övertygande engagemang för förstärkt sammanhållning.

Som ett tidens tecken höll nio länder från Öst- och Centraleuropa ett eget förberedande toppmöte igår förmiddag. Som särskilt hårt drabbade av den finansiella och ekonomiska krisen begärde en del av dem att de rikare EU-länderna skulle göra betydande stödinsatser. Utan sådan solidaritet skulle krisen i Öst- och Centraleuropa leda till mycket allvarliga sociala och politiska konsekvenser som indirekt även skulle beröra de gamla EU-länderna, löd det hotfulla budskapet.

Estland och Slovakien ställde sig emellertid inte bakom kraven, som för övrigt blankt avvisades av förbundskansler Angela Merkel.

Bakgrunden till toppmötet är att det sedan några veckorna utvecklas en illavarslande mekanik i Europa. Den djupa krisen på de globala finansiella och ekonomiska marknaderna skenar bortom kontroll. Det sätter politikerna under extrem press att försöka förhindra att krisen leder till massarbetslöshet och social oro.

Eftersom det politiska ledarskapet har sin bas i nationalstaten blir frestelsen nästan oemotståndlig att i första hand försöka rädda sitt eget skinn. Därför har krisen ackompanjerats av en lång rad protektionistiska utspel och initiativ. Om de skulle omsättas i praktiken skulle Europas mödosamt uppbyggda gemensamma marknad och gemensamma valuta snabbt vittra bort. På kort tid skulle det slunga Europa 30–40–50 år tillbaka i tiden.

De tydligaste utslagen syns inom bilindustrin, där ett rent skräckscenario hotade inom EU. Det utlöstes av Frankrikes president Nicolas Sarkozy som i ett oförsiktigt uttalande kopplade protektionistiska villkor till stödet till billtillverkarna.

I lördags tvingades emellertid Frankrike ge efter för EU-kommissionens krav på att ta bort sådana formuleringarna i den franska planen för bilindustrin. Om detta respekteras har EU-kommissionen vunnit en principiellt viktig framgång.

Nicolas Sarkozy upprepade igår att han är helt oförstående till den kritik som pekar ut honom som protektionist.

–Det var en tydlig och genomgående hållning hos alla deltagarna att det gäller att försvara en öppen ekonomi, förklarade Fredrik Reinfeldt, som därigenom ansåg att risken för protektionism avvärjts inom EU.

En huvuduppgift på längre sikt är att bygga upp europeiska och globala institutioner som genom regleringar och övervakning förhindrar en upprepning av kollapsen i den finansiella sektorn. Det blir ett huvudtema vid G20-mötet i London den 2 april, där president Barack Obama deltar.

Där inleds en lång förhandlingsprocess för att säkra öppenhet och insyn i de finansiella verksamheter som utlöst dagens globala kris.

Rolf Gustavsson

rolf.gustavsson@svd.se

Fler artiklar