Stockholm 5º
Den svenska regeringen har ett tydligt budskap vid EU:s energi- och miljöministermöte i Åre: att kraftfulla åtgärder mot klimatförändringar går att förena med ekonomisk utveckling. Övergången till energisnål teknik utan fossila energikällor är till och med en chans att skapa nya jobb och nya affärsmöjligheter.
–Det duger inte att komma tvåa i den här utmaningen. EU ska leda den, poängterade näringsminister Maud Olofsson.
En av de främsta ambassadörerna för det sättet att tänka är den brittiske ekonomen Lord Nicholas Stern. I den numera vida kända Stern-rapporten som kom 2006 var huvudbudskapet att det kostar betydligt mindre att motverka klimatförändringarna än att vänta. Att inte göra något kan bli väsentligt mer förödande för ekonomin.
Det var därför strategiskt att låta Nicholas Stern, professor vid London School of Economics and Political Science, inleda gårdagens möte där både energi- och miljöministrar diskuterade tillväxt. Han målade upp att de 20–30 närmaste åren kommer innebära lika stora förändringar som när järnvägen och elektriciteten introducerades i samhället.
–Fossilfri (low-carbon) ekonomi är den tillväxt som är att räkna med. Fossilbaserad tillväxt kommer att döda sig själv, sade han till ministrarna.
Och bland de tekniker som kommer att ha betydelse finns kärnkraften med, säger han i en intervju med SvD några timmar senare.
– Vi behöver all koldioxidfri energi vi kan få. Men ny kärnkraft levererar ingen el förrän efter 2020, och jag hoppas att förnybara energislag har utvecklats starkt till dess. Det pågår en snabb utveckling nu, och elnäten kan släppa fram el från förnybara källor som kan bli mer konkurrenskraftiga.
Nicholas Stern tycker att företagen är innovativa och kreativa i klimatfrågan. Visserligen uppmanade han ministrarna att utmana industrier med stora koldioxidutsläpp när de kommer och ber om undantag från klimatpolitiska åtgärder.
–Jag håller inte med om att de bromsar utvecklingen mot en fossilsnål ekonomi. Men jag tror inte heller att de kommer sluta be regeringarna om specialregler. Inte än.
Nicholas Stern ser en viss ljusning inför det avgörande klimatmötet i Köpenhamn, då ett nytt avtal om minskade utsläpp ska förhandlas färdigt. EU har starka åtaganden i sitt klimat- och energipaket. USA har bytt president. Kina visar ett stort engagemang för frågan inte minst i sin senaste femårsplan.
– Det finns en god chans, men det innebär inte att det blir ett avtal, säger Nicholas Stern.
Avtalet måste innehålla några nyckelelement, anser Nicholas Stern: De globala utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser år 2050 får inte vara större än 20 miljarder ton. Idag är utsläppen 50 miljarder ton. Redan till åren 2020–2030, bör utsläppen vara nere på 30 miljarder ton.
De rika ländernas åtagande måste vara att minska med åtminstone 80 procent mellan 1990–2050. Dessutom måste utvecklingsländernas handlingsplaner för att klara klimathotet finansieras på ett trovärdigt sätt.
– Då kan det bli en bra respons från utvecklingsländerna, säger Nicholas Stern.
Tipsa andra
Fakta
Miljö- och energiministrarnas informella ministermöte i Åre har haft ett starkt fokus på eko-effektiv ekonomi.
Bland annat har frågan om koldioxidskatter diskuterats. Vid gårdagens pressträff avslöjade näringsminister Maud Olofsson att även Anders Borg kommer att ha koldioxidskatter som ämne vid finansministrarnas möte.
–Norge har en skatt, Frankrike pratar om att inför en. Flera länder runtom i Europa diskuterar frågan, sade hon.
Men miljökommissionären Stavros Dimas var tydlig med att det inte är aktuellt med en EU-gemensam koldioxidskatt. Det vore alltför komplicerat. Däremot uppmuntrar kommissionen länderna att införa nationella koldioxidskatter.
I dag avslutas mötet i Åre med att miljöministrarna diskutera hur stora utsläppsminskningar de kan åta sig vid förhandlingarna i Köpenhamnsmötet.
–Det är sista träningslägret före Köpenhamn, sade miljöminister Andreas Carlgren.
