1. Jag har lyssnat en hel del på P1 om resultatet av valet, men ingen journalist har varit förundrad över det låga deltagandet i Sverige. Över hälften av svenskarna har inte deltagit! Detta är väl det största problemetsom måste överskugga allt? En elit styr alltså över majoriteten? Vart leder detta tro? Likadant är det ju i övriga länder i Europa, men ingen tycks ta detta på allvar. Varför?

Svar: Många befarade att valdeltagandet i Sverige skulle sjunka ytterligare jämfört med 2004. När nu valdeltagandet istället ökade med sex procentenheter, ses det som en positiv utveckling. Men det stämmer naturligtvis att även 43,8 procent är en låg nivå, i förhållande till vad vi är vana vid från riksdagsvalen. Det faktum att valdeltagandet har fortsatt sjunka inom EU som helhet betraktas med rätta som ett betydande problem för Europaparlamentets demokratiska legitimitet och pekar på en paradox: parlamentet får allt mer att säga till om, men allt färre deltar i valet till denna församling. Min bild är att detta har fått stor uppmärksamhet och betraktas som ett problem.

2. Hur kommer det sig att ett val är giltigt när mer än hälften av alla medborgare med rösträtt inte röstar? Finns det en "gräns" inom EU som avgör om ett val är giltigt? När man titta på demokratin som idé, kan vi då verkligen prata om det när få "bestämmer"?

Svar: Det finns ingen specifik gräns under vilken ett valdeltagande gör ett val eller en parlamentarisk församling illegitim. Men att deltagandet fortsätter sjunka i valen till Europaparlamentet kommer säkert att leda till diskussioner både om det fortsatta förstärkandet av parlamentet och lämpligheten med direktval, som infördes 1979.

3. Blankröster räknas inte utan räknas som ogiltiga. Kommer det några officiella siffror för andelen eller antalet ogiltiga (blanka röster)? Undrar hur stor del av antalet röstande som protesterade genom att rösta blankt?

Svar: Valmyndigheten har siffror på antalet ogiltiga röster som visar att antalet blanka röster uppgår till 1,5 procent och övriga ogiltiga röster till 0,6 procent, sammantaget 2,1 procent. Det är färre än 2004, då dessa uppgick till 2,8 procent.

4. Innebär Piratpartiets succéresultat samma sak för integritets- och fildelningsfrågor som Miljöpartiets intåg i riksdagen 1988 gjorde för miljöfrågorna? Efter det tvingades mer eller mindre alla partier att formulera ett ställningstagande i dessa frågor och i dag är det en självklarhet att man har en miljöpolitik.

Svar: Piratpartiet har visat att det finns en betydande opinion i integritetsfrågor som de etablerade partierna inte har lyckats fånga upp. De kommer med stor sannolikhet att söka utveckla sin politik och profilera sig tidigare i dessa frågor framöver, inte minst inför riksdagsvalet i september nästa år, för att nå Piratpartiets väljare. I den meningen finns det en parallell mellan miljöfrågorna och integritetsfrågorna. Samtidigt framtvingar Piratpartiet nog inte lika stor anpassning hos de etablerade partierna, som om de hade hamnat i riksdagen.

5. Moderaterna sa att de inte skulle gå ut och kriminalisera en hel ungdomsgeneration. Är det den generationen, de människorna, som nu har gått emot M och röstat på Piratpartiet?

Svar: Sveriges televisions vallokalundersökning visade att Piratpartiet har vunnit unga väljare, framför allt unga män, från alla partier, däribland Moderaterna. Vi ser en tydlig generationsskillnad i Europaparlamentsvalet, där Piratpartiet och Miljöpartiet står som starkast hos de yngsta väljarna.