1) Vad handlar valet om?

Genom valet utses ledamöterna i en parlamentarisk församling som de senaste femton åren blivit allt mäktigare på EU-nivå:

• En betydande del av de lagar och regler som gäller i de enskilda länderna har sitt ursprung i EU. När de utformas har EU-parlamentet i regel ett medbestämmande, tillsammans med EU-ländernas regeringar. Därför har parlamentets ledamöter möjlighet att påverka vilka lagar och regler som skall gälla inom EU.

•De har också en hel del möjligheter att utöva demokratisk kontroll och insyn i hur EU fungerar. Exempelvis vid utnämningar till EU:s topposter eller i kontroll av hur budgeten används.

•Dessutom har EU-parlamentet blivit en viktig plattform för internationell opinionsbildning, exempelvis i försvaret av grundläggande mänskliga rättigheter.

Kort sagt, genom valet kan medborgarna ge uttryck för hur de vill att EU-samarbetet skall gestalta sig de närmaste åren. Detta är en demokratisk möjlighet att komma till tals.

2) Vad röstar jag på – parti eller person?

Man kan rösta både på parti och person. I valet av parti kan man i huvudsak följa den traditionella uppdelningen efter vänster-högerskalan. Men i EU-parlamentet har de enskilda ledamöterna större möjlighet att agera självständigt än i den svenska riksdagen. Därför har personvalet större betydelse än i ett riksdagsval. Genom att kryssa kan väljaren ge uttryck för vem som bäst förtjänar rollen som representant i EU.

I det svenska EU-valet 2004 kryssade 59 procent av väljarna. Tre kandidater kom in via personkryss: Åsa Westlund och Anna Hedh (S) samt Maria Carlshamre (FP).

3) Hur stor makt har de svenska partierna i EU-parlamentet?

De svenska partierna har mycket liten makt över hur ledamöterna agerar i EU-parlamentet. De kan bara ge allmänna riktlinjer. I det dagliga arbetet med lagstiftningsfrågor handlar det ofta om att på kort tid ta ställning till tusentals detaljer som partierna i Stockholm saknar kunskap om.

Ledamöterna är mer bundna av disciplinkraven i de europeiska partigrupper som de tillhör, i synnerhet när de deltar i det utskottsarbete som förbereder de slutliga omröstningarna. Det är i utskotten som det tunga arbetet utförs.

4) Hur viktigt är det här valet?

Valet har betydelse på flera sätt. Det ger en översiktlig bild av vilka politiska tendenser som för tillfället dominerar i Europa.

Om valdeltagandet fortsätter att sjunka kommer det att tolkas som ett uttryck för att medborgarna är likgiltiga inför EU. Samtidigt ökar ett lågt deltagande möjligheterna för små protestgrupper att nå billiga framgångar. Resultatet kan bli att EU-parlamentet får svårigheter att fungera någorlunda effektivt och att EU-samarbetet förlorar ytterligare demokratisk förankring, samtidigt som den djupa ekonomiska krisen ställer krav på förstärkt samarbete.

Dessutom tolkas valutgången i de enskilda länderna i regel som en opinionsmätning för den sittande nationella regeringen. Flera regeringar förväntar sig politiska bakslag i EU-valet.

5) spelar det någon roll om jag röstar?

Om man tror på ett demokratiskt styrelseskick så bör man utnyttja sin rättighet att delta i ett val av ledamöter till en representativ församling. Demokrati kan i längden inte fungera tillfredsställande med likgiltiga medborgare.

Rolf Gustavsson

rolf.gustavsson@svd.se

Fler artiklar