Regeringen Reinfeldt har aldrig blivit så samstämmigt hyllad som idag. Det tråkiga för statsministern var att uppskattningen kom när regeringen backade från ett eget politiskt förslag.

Det är inte alls överraskande att regeringen den här gången snubblade på sin egen arbetslinje.

Alla var till sist emot förslaget. Arbetsgivarna och de fackliga organisationerna, hela oppositionen, mängder av borgerliga ledarskribenter och till sist var den moderata riksdagsgruppen nära en palatskupp.

Mot en sådan kompakt negativ opinion kämpar alla regeringar förgäves.

Förslaget syftade till att göra det omöjligt för långtidssjukskrivna att försäkra sig till en högre ersättning än 75 procent av inkomsten. Både privata och fackliga försäkringar skulle omfattas.

Arbetslinjen innebär i regeringens uttolkning att det ska vara en tydligare ekonomisk skillnad mellan att arbeta och inte arbeta. Något undantag skulle inte råda för dem som har varit sjuka längre än ett år.

Tilläggsförsäkringar "ökar sjukfrånvaron" skrev socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson i en artikel för en vecka sedan.

Regeringen anser "det absolut nödvändigt med en verkningsfull minskningsregel för att minska sjukfrånvaron" fortsatte hon.

Men det var förstås en vecka sedan. I går tvingades Fredrik Reinfeldt slutligen göra offentlig reträtt i Rosenbad.

Förslaget har hela tiden underminerats av den undermåliga beredningsprocessen. När det offentliggjordes första gången kunde finansminister Anders Borg inte ens svara på vilken typ av försäkringar som skulle omfattas.

Och i går kunde Fredrik Reinfeldt inte svara på hur många människor som idag har den här typen av försäkringar. Det bästa besked hans medarbetare kunde ge var att det är "ganska få".

Regeringen hade alltså ingen aning om hur omfattande problemet var, och kunde inte bedöma hur starkt motståndet skulle bli ens i de egna leden.

Det blir "F" i politik, enligt den betygsskala som regeringen föreslog i förra veckan.

Den vänligaste förklaringen är att det handlar om fartblindhet. Regeringens strategi är att genomföra allt som gör ont i god tid före nästa val, så att väljarna hinner glömma.

Men effekten blir att det kan gå så fort att regeringen inte klarar av att bereda sin egen politik.

Göran Eriksson

08-13 56 17

goran.eriksson@svd.se

Fler artiklar