Stockholm 4º
På måndagen lägger regeringen fram nästa års budget för riksdagen. Men redan på söndagens eftermiddag presenterade finansminister Anders Borg (M) huvuddragen för medierna .
Enligt regeringens prognos stiger arbetslösheten till 11,4 procent nästa år, och till 11,6 procent 2011. År 2012 sjunker den något och hamnar då på 10, 9 procent.
- Uppgiften nu är att med så expansiv politik som möjligt begränsa genomslaget från den internationella finanskrisen på svensk arbetsmarknad. Och att vidta åtgärder så att vi inom ett antal år är tillbaka på en sex, sju procents arbetslöshet, sade Anders Borg.
Enligt finansministern är alla åtgärder och förändringar i budgeten en del i den expansiva politiken som syftar till att hålla uppe efterfrågan och motverka arbetslöshet.
- Slutsatsen är att man ska göra så mycket man kan utan att tappa greppet om de offentliga finanserna. När krisen är över ska vi vara tillbaka till balans och överskottsmålet ligger fast.
Nästa år beräknas underskottet bli nästan 3,4 procent av bruttonationalprodukten, BNP, 2011 sjunker det till 2,1 procent.
- Jag skulle föreställa mig att åren efter 2012 kommer vi tillbaka till överskott, sade Anders Borg.
Regeringens prognos över arbetslösheten ligger i princip på samma nivå som Konjunkturinstitutets (KI) augustiprognos. KI bedömer dock att 11,8 procent av arbetskraften är arbetslösa 2011.
Både KI och Anders Borg räknar med en kraftig sysselsättningsminskning. I finansplanen beräknas sysselsättningen minska med 300 000 personer från halvårsskiftet 2008 till årsskiftet 2010/2011. Enligt KI leder lågkonjunkturen till att sysselsättningen långsiktigt minskar med nästan 100 000 personer.
Sverige får, enligt finansplanen, negativ tillväxt i år, minus 5,2 procent. Nästa år ljusnar det dock något och BNP ökar med 0,6 procent och med 3,1 procent 2011. 2012 stiger BNP med 3,8 procent.
Inflationen blir måttlig de närmaste åren, enligt finansplanen. I år blir det till och med en liten deflation. Den vänds nästa år till en inflation på 0,4 procent.
- Det här är förmodligen den svåraste ekonomiska kris vi kommer att uppleva under vår livstid. Samtidigt är det så vi ser en del tecken på stabilisering i världsekonomin, sade Anders Borg och pekade på att det finns en ökad optimism bland hushållen i USA och Asien.
Samtidigt varnade han för att det finns stora risker i ekonomierna i de baltiska länderna. Risker som även kan påverka Sverige.
- Våra finansiella system är väldigt integrerade. Får vi bekymmer i Baltikum kommer det att påverka hela Norden.
Oppositionen är inte oväntat starkt kritisk och anser att regeringen gett upp inför den växande arbetslösheten. Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Thomas Östros påpekar att Sverige får en högre arbetslöshet än EU-genomsnittet och även Finland.
- Det har aldrig hänt förut. För tredje året i rad lägger alliansen fram en budget där man får skriva upp arbetslösheten. Men i stället för att agera mot det fortsätter man med lånefinansierade skattesänkningar, säger han.
Hans kollega Ulla Andersson (V) anser att det hade varit mer ansvarsfullt om regeringen lagt fram en krisbudget snarare än en valfläskbudget i det här läget.
- De tio miljarder man slänger bort på skattesänkningar borde ha använts för att rädda de 20 000 som är varslade inom välfärdssektorn.
Peter Eriksson, Miljöpartiets språkrör, saknar även han fokus på arbetslösheten.
- Man måste investera för att få fram nya jobb, exempelvis på att bygga bostäder, järnvägar och spårvagnar.
Lars Calmfors, professor i nationalekonomi och ordförande i regeringens finanspolitiska råd, menar att de expansiva åtgärderna är bra, men borde ha kommit tidigare.
- Regeringen borde också varit tydligare med att det är tillfälliga offensiva satsningar så att de inte blir permanenta, säger han.
Ett tungt gammalt centernamn, Karl Erik Olsson, nu ordförande för Sveriges pensionärsförbund, SPF, är mycket besviken på att alliansregeringen inte satsar mer på pensionärerna. Budgeten är inte bara orättvis mot pensionärerna utan agerar också så att det gynnar extremhögern och soffliggarna, menar han.
- Dessutom ska det bli intressant vad Mona Sahlin gör i det här läget. Det här är väldigt dåligt, inte alls snyggt skött av regeringen som ställer grupper mot varandra.
Enligt SPF kostar regeringens fyra jobbskatteavdrag knappt 80 miljarder kronor. Om pensionärerna ska kompenseras för det fullt ut borde pensionerna höjas med cirka 27 miljarder. Men hittills har det bara blivit 3,5 miljarder.
- Vi måste komma upp i 13-14 miljarder nästa år om de vill lugna pensionärerna, säger Karl Erik Olsson.
Tipsa andra
Budgeten i korthet
Detta betyder budgeten för:
Dem med arbetsinkomst
Skatten på arbetsinkomster sänks med tio miljarder kronor. Från årsskiftet genomförs fjärde steget i det så kallade jobbavdraget. Det innebär, enligt regeringens beräkningar att exempelvis ett vårdbiträde får 225 kronor mer i plånboken per månad. En läkare ska, enligt samma beräkningar, få 252 kronor i lägre skatt i månaden.
Arbetslösa
På grund av den höga arbetslösheten satsas 4,5 miljarder kronor på att skapa 23 000 extra utbildningsplatser 2010 och 2011, ytterligare 3,9 miljarder kronor läggs på 54 000 platser i så kallade arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Pensionärer
Skatten för landets pensionärer sänks med 3,4 miljarder kronor nästa år. Enligt regeringens beräkningar får en garantipensionär en hundralapp mer över per månad. En pensionär med 12 500 kr per månad får en skattesänkning på cirka 160 kronor i månaden.
Men om man väger andra faktorer som påverkar pensionärernas villkor sjunker, enligt beräkningar som Swedbanks institut för privatekonomi gjort, summan till 30-40 kronor för den med garantipension och till 90-100 kronor för den med 12 500 kronor i månaden.
Studenter
Från och med årsskiftet höjs studiemedlen. Bidragsdelen med 40 kronor per månad och lånedelen med 390. Dessutom höjs det så kallade fribeloppet med cirka 30 000 kronor. Förslaget är att fribeloppet ska bli 136 400 kronor per kalenderår.
Expeditionsavgiften för studiemedlen höjs samtidigt med 20 kronor till 120 kronor per år. Påminnelseavgiften ökar med 80 kronor till 200 kronor.
Kommuner och landsting
Statsbidragen till kommuner och landsting ökas tillfälligt med tio miljarder kronor nästa år. Redan i år får landstingen en miljard kronor extra för att klara av svininfluensan.
Polisen
Redan i år får polisen 780 miljoner kronor för att täppa till ett underskott. Anslaget för näst år höjs med 1,1 miljarder kronor. Det ska räcka till att uppfylla vallöftet om 20 000 poliser 2010. I år och nästa år satsar regeringen totalt fyra miljarder kronor på rättsväsendet.
