I valet 1994 satsade flera riksdagspartier för första gången på varvade listor. Moderaterna sade dock bestämt nej till att kvotera efter principen om varannan damernas – och på partiets valsedlar gick det mer än två män på varje kvinna.

Bottennoteringen fick inte kvinnoförbundets dåvarande ordförande Gullan Lindblad att ändra inställning till kvotering.

–Metoden är förhatlig. Kompetensen ska avgöra, sade hon.

Den linjen har moderaterna stått fast vid sedan dess. Men inför partistämman i slutet av oktober har ledningen, med Fredrik Reinfeldt i spetsen, ställt sig bakom en helt ny strategi för att åstadkomma en jämnare könsbalans.

–Vi kommer i valen 2009 och 2010 för första gången att sätta upp mätbara mål för våra listor. Vi vill ha fler starka kvinnliga företrädare, och har till viss del problem med en sned könsfördelning. Det tar vi på allvar, säger partisekreterare Per Schlingmann.

Målet ska fastställas ”i en dialog med hela organisationen”, skriver partistyrelsen. Per Schlingmann har redan träffat länsförbundens ledningar.

–Det finns en absolut insikt om behovet av att jobba mer strukturerat med detta.

För egen del har han en klar uppfattning över hur de moderata valsedlarna bör utformas, både i valet till EU-parlamentet 2009 och i kommun-landstings- och riksdagsvalen året därpå.

–Det är viktigt med höga ambitioner, och jag tycker personligen att ett 40-procentsmål är rimligt. Om man verkligen vill främja duktiga kvinnliga företrädare är det viktigt att det finns en stor kritisk massa, säger Per Schlingmann.

Efter valet 2006 var det mest män som intog topposten i landets kommuner. Av de 92 moderater som innehar uppdraget som kommunstyrelsens ordförande är bara 21 kvinnor. Hittills har receptet mot mansdominansen framför allt varit utbildningar och mentorskap. Men även på detta område förordar ledningen nu en långtgående förändring: partiet ska sätta upp ett mål för hur ”centrala poster” i riksdag, landsting och kommuner ska fördelas.

–Exakt hur det utformas återstår att se, men vi vill peka ut en tydlig färdriktning, säger Per Schlingmann.

I senaste valet, som var moderaternas bästa sedan 1928, röstade 31 procent av männen på m, men bara 23 procent av kvinnorna. Så stora könsskillnader i väljarkåren har inget annat parti. Per Schlingmann hoppas förstås att den nya strategin ska locka fler kvinnor.

–Det här handlar både om vilka företrädare vi har, men också om att visa att vi menar allvar med att utveckla välfärden.

Samtidigt behöver moderaterna fler kandidater med bakgrund från andra länder på framträdande positioner, slår partistyrelsen fast. Det är ”inte alls otänkbart” att införa också ett mångfaldsmål på listorna, enligt partisekreteraren.

–Vi har inte kommit så långt i den diskussionen än. Men mångfaldsdimensionen är en central fråga.

Bakgrunden till den nya strategin är en motion från moderatkvinnorna, som SvD berättat om. Ordförande Magdalena Andersson är glad över att partistyrelsen för första gången är redo att införa mål för att få en bättre könsbalans.

–Det här är historiskt. Ett stort kliv för kvinnorna, för jämställdheten och för moderaterna.

Men ungdomsförbundets ordförande Niklas Wykman underkänner partitoppens ställningstagande. Det strider mot moderaternas ”grundläggande värderingar”, anser han, och gör bedömningen att förslaget inte kommer att få stöd av ombuden på stämman.

–Det är fel att kvotera. Men partiet har inte lagt tillräckligt mycket tid på att utveckla en egen jämställdhetsagenda, och därför är det inte förvånande att man bara köper någon annans, det vill säga vänsterns.

Lova Olsson

08-13 52 17

lova.olsson@svd.se

Fler artiklar