Debatten i riksdagen inleds med att finansminister Anders Borg presenterar årets vårbudget. Mycket är redan känt, som att regeringen satsar tio miljarder kronor på arbetsmarknadspolitiken och att Försäkringskassan får 600 miljoner kronor extra.

Borg börjar med att måla upp en mörk bild över den ekonomiska situationen.

– Det är en utomordentligt mörk tid, säger han och fortsätter:

– Det här är den värsta ekonomiska krisen i efterkrisgtid, kanske till och med sedan depressionen.

Den finansiella krisen har slagit extra hårt mot Sverige på grund av beroendet av exportindustrin, säger finansministern. Det gör att regeringen nu vill se till att den offentliga ekonomin är i ordning och att skattebetalarnas pengar skyddas.

– Det är tuffa tider nu. Regeringen möter krisen, tack vare att nuvarande och tidigare regeringar tagit ansvar, säger Borg.

För att möta krisen lovar han att satsa på arbetsmarknadspolitiken. Precis som presenterades tidigare idag så kommer antalet personer i åtgärder att utökas från dagens 83 000 till en kvarts miljon.

– Arbetsmarknadspolitiken är central i kristider, säger Borg.

Finansministern säger att det är viktigt att arbetslösa får stöd och att det finns möjligheter att utbilda sig och öka sin kompetens.

Men den finansiella krisen slår inte bara mot arbetsmarknaden. Anders Borg tar upp problemen i många kommuner. Han säger dock att det kommunala självstyret gäller, och att regeringen inte kan rädda kommunerna. Dessa har dock prioriterats, säger finansminister och presenterar satsningar på 17 miljarder kronor i stöd till kommunerna under de närmaste tre åren.

Samtidigt får oppositionen en känga. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är splittrade, säger Anders Borg.

– Man kan inte hantera en kris genom att hänge sig åt fantasier, säger han.

Borg fortsätter med att säga att Sverige inte står isolerad i krisen, utan att lågkonjunkturen slår hårt mot land efter land. Och inget land, säger han, kan "trolla med knäna" för att lösa krisen.

Risken nu är enligt regeringen att arbetslösheten stannar kvar på en hög nivå – även när lågkonjunkturen är över och det återigen råder högkonjunktur.

– Vi ska hindra att arbetslösheten biter sig fast, säger Borg och avslutar sitt anförande till applåder.

Thomas Östros (S) äntrar talarstolen.

– Jobben är den viktigaste frågan för oss socialdemokrater. Därför blir det så konstigt att lyssna på Borg när han säger att jobben kan man inte göra något åt, trots att han gick till val på just den frågan.

Han fortsätter med att ta upp vad Anders Borg sade när förra årets vårbudget presenterades. Enligt Östros tillbakavisade då Borg att världen stod inför en bankkris – något som orsakar fniss i kammaren.

Därefter säger Östros att regeringen nu måste låna 186 miljarder kronor.

– Men trots det fortsätter de att sänka skatten för höginkomsttagare. Regeringen var inte förberedd för den här krisen, säger han och fortsätter:

– Vi ser en finansminister som tappat kontrollen över den ekonomiska utvecklingen.

Antalet socialbidragstagare ökar, antalet arbetslösa ökar – men enligt Östros är årets budget "kliniskt ren" från åtgärder som skapar jobb.

– Otrygghetschocken driver på krisen och skapar ökad arbetslösheten. Du kommer till riksdagen utan några förslag, säger Östros och kallar regeringen för "nonchalant".

– Full sysselsättning måste prioriteras. Sänkt skatt åt höginkomsttagare måste läggas åt sidan, säger han.

Socialdemokraterna vill se satsningar på utbildning, från högskolestudier till yrkesvux.

– Regeringen satsar på 400 nya platser i yrkesvux. Det är 1,2 platser per kommun, när arbetslösheten ökar, säger Östros.

Dessutom vill han ha överläggningar med industrin, satsningar på gröna jobb, upprustning av hyreshusen i miljonprogrammen och investeringar i järnvägen. Östros tar också upp trygghetssystemen, och säger att det måste satsas på skola och vård.

– Kvalitetsraset i välfärden fortsätter, säger han.

Nästa politiker i talarstolen är Roger Tiefensee (C). Även han säger att den finansiella krisen och lågkonjunkturen är allvarlig och tidigare "sällan skådad". Precis som Anders Borg tar han också upp det svenska beroendet av exportindustrin.

Det gör att Sverige är ett utsatt land, och det krävs satsningar för att möta krisen. Utbildning, satsningar på småföretag, kapitaltillskott till Svensk exportkredit, ett åtgärdsprogram för fordonsindustrin – allt detta är saker som regeringen enligt Tiefensee redan gjort för att möta krisen.

Han nämner också rot-avdraget.

– Den som då likt Östros framställer regeringens politik som passiv, och som kommenterar allt med att det behövs mer, blir inte trovärdig, säger han.

Tiefensee fortsätter med att ta upp extrapengarna till kommunerna – 7 miljarder kronor 2010 och fem miljarder 2011 och 2012. Nu säger han också att det blir extra pengar till de regionala strukturfonderna.

– Det blir en ökning från 3,6 miljarder kronor till 4,3 miljarder, säger han.

Carl B Hamilton (FP) fortsätter att jämföra dagens kris med tidigare kriser. Han tar också upp det svenska exportberoendet. I det läget, och jämfört med andra OECD-länder, satsar regeringen enligt Folkpartiet aktivt för att lösa krisen.

Samtidigt varnar Hamilton för oppositionens expansionspolitik, som han säger.

– Oppositionen påstår att regeringen är passsiv. Det är att lura sanningen, säger han.

Han fortsätter med att upp några av de satsningar som tidigare nämnt, och tillbakavisar att regeringen prioriterar skattesänkningar för höginkomstagare.

– Vi har sänkt skatten för låg- och medelinkomsttagare, säger Hamilton.

Sist ut av de borgerliga riksdagspartierna är Stefan Attefall (KD).

– Tvärstopp, så kan man beskriva världsekonomin sedan finanskrisen började i höstas, säger han.

På bara ett år har plussiffrorna förra året blivit röda minussiffror i budgeten, och Sverige måste låna omkring 150 miljarder kronor. Men enligt Attefall står regeringen väl förberedd och det finns goda möjligheter att lösa krisen.

Extrapengarna till kommunerna kommer enligt Attefall att rädda omkring 10 000 offentliga jobb. Trots det är det inte konstigt att kommunerna vill ha mer – men frågan är enligt Attefall om det är rätt att låna pengar för att ge extrapengar till kommunerna.

Budskapet är att regeringen inte bara gett extrapengar, utan också gjort en rad andra åtgärder för att stärka kommunernas möjligheter att möta krisen.

Ulla Andersson (V) inleder med att berätta om alla de städer hon besökt och de hundratals människor hon träffat för att prata om krisen.

– Inte en enda har efterfrågat skattesänkningar, säger hon.

Istället vill personerna hon pratat med se satsningar på a-kassan, på järnvägen, på skolan. Trots det saknar Vänsterpartiet satsningar från regeringen.

– Nån måste ta tag i situationen. Det krävs ett helhetsgrepp.

Hon vill se satsningar på nya energisystem – att "den fossila eran lämnas bakom oss" – och satsningar på kollektivtrafiken, miljöbilar, järnvägar och en utbyggnad av biogas-anläggningar. En annan punkt där Vänsterpartiet vill se satsningar är skolan och utbildning, med utbyggnad av komvux och högskolan.

Dessutom efterlyser partiet ett "ungdomslyft" och satsningar på forskning. Det skulle innebära skattehöjningar – men enligt V har en majoritet av befolkningen inte något emot det.

Hon tar också upp vad Assar Lindbäck, Paul Kruger, Barack Obama och andra sagt: det krävs stimulanspaket.

– Men Borg, en snigel framstår som rena racet jämfört med dig.

Sista parti ut är Miljöpartiet, och deras ekonomisk-politiska talesperson Mikaela Valtersson. Hon vill se satsningar på jobb och företagande, på ungdomar och på skolan och förskolan.

– Men vilken besvikelse att läsa denna budget som är så förvånande tunn på förslag, säger hon.

Visst, säger hon, måste man vara försiktigt med skattepengar och följa de utgiftstak som finns, men det gör inte att det går att föra en aktiv finanspolitik som går att lägga om när och strama åt när tiderna vänder.

– Det krävs stimulanser som leder till fler jobb, säger hon.

Kritik riktas också mot regeringens jobbgaranti – det leder enligt Miljöpartiet till att ungdomar passiviseras.

– Ni har inga åtgärder som ska minska arbetslösheten bland unga, säger Valtersson.

Samtidigt efterlyser partiet en miljöomställning och satsningar på miljön. Dessutom tar partiet upp utanförskapet – "det handlar om riktiga människor", säger Valtersson och menar att det beror på regeringens politik.

– Det är de med de lägsta inkomsterna och sjuk som drabbas hårdast, säger hon.

Anders Borg är uppe i talarstolen igen. Han jämför med andra länder som tvingats till nedskärningar på grund av oreda i de offentliga finanserna – något som inte drabbat Sverige bland annat på grund av utgiftstaket.

Finansministern tar upp en rad satsningar som redan gjorts, bland annat för att skapa flera jobb. I vårbudgeten kommer ytterligare satsningar – kommunerna får extra resurser för att hindra uppsägningar och arbetsmarknadspolitiken tillförs pengar.

– Volymerna ökar nu. 250 000 personer kommer att omfattas av de åtgärdsprogram som ska byggas upp, säger Borg.

Samtidigt kommer ny kritik mot oppositionens politik – "en överbudspolitik", säger Borg och räknar ihop att en rödgrön regering skulle innebära skattehöjningar på 70 miljarder kronor.

Thomas Östros säger att Anders Borg "tappat greppet" och att han driver på arbetslösheten.

– Din sysselsättningsstrategi har helt havererat. Minns du vad du sade: sänk a-kassan och folk kommer att söka jobb. Men vad hände, jo den höga arbetslösheten stannade på höga nivåer i högkonjunkturen och nu skenar den, säger Östros.

S efterlyser stöd till kommunerna och frågar varför Borg inte lyssnar på sina egna expertmyndigheterna som Konjunkturinstitutet.

Borg svarar med att det inte går att driva en överbudspolitik.

– Vi hör hur sedelpressarna dunkar, säger Borg som svar på Östros anförande.

Återigen tar Borg upp att det är viktigt med en aktiv arbetsmarknadspolitik, och att regeringen redan har en jobbpolitik. Östros svarar att regeringen lånar för att sänka skatten för höginkomsttagare.

– Varför tror du att socialbidragen ökar med 5 miljarder kronor? undrar Östros och säger att det beror på förändringarna i a-kassan.

– Det är ungefär lika mycket som ni ger till kommunerna. De pengar går inte till att rädda några jobb, utan till socialbidrag, säger han.

Ulla Andersson (V) säger att 2 av 3 kommuner planerar neddragningar i skolan och att 1 300 lärare kommer att bli varslade eller redan är varslade. Därför krävs satsningar på kommunerna, satsningar som regeringen enligt V inte har presenterat.

– På vilket sätt bidrar er politik att skapa framtidstro. Det enda man ser är kris och en politik som fördjupar lågkonjunkturen, säger hon.

Anders Borg replikerar med att kommunerna nu måste prioritera kärnuppdraget – "barnskötarna, vårdbiträdena, lärarna", säger han. Men Ulla Andersson håller inte med.

– Vi är inte överens, konstaterar hon.

Replikskiftena mellan Borg och oppositionen fortsätter: å ena sidan hävdar Borg att regeringen står för en ansvarsfull politik, å andra sidan hävdar oppositionen att regeringen inte gör tillräckligt.

Debatten är nu slut.