”Det här är det pris vi är beredda att betala.” Det förklarade vänsterpartiledaren Lars Ohly när han till slut fick krypa till korset och acceptera det finanspolitiska ramverket. För att få vara med i socialdemokraternas och miljöpartiets rödgröna regerings samarbete sade han i början av december villkorslöst ja till de statliga budgetreglerna och Riksbankens självständighet.
S-ledaren Mona Sahlin gjorde tidigt klart att en socialdemokratiskt ledd regering ”aldrig” kan kompromissa i de ekonomiska frågorna. Men när hon nu fått vänsterpartiet att ställa in sig i ledet har hon istället hamnat på kollisionskurs med sitt eget största partidistrikt. Skånedistriktet kräver, på samma sätt som vänsterpartiet, att reglerna för finans- och penningpolitiken görs om.
–Nu är vi inne i en annan typ av kris än den på 90-talet och då måste man kunna ompröva politiken, säger Skånedistriktets Morgan Johansson, som också sitter i partistyrelsen.
Socialdemokraternas rådslag har bett om synpunkter på sina förslag som ska behandlas på höstens partikongress. Skånes distriktsstyrelse gör i sitt svar upp med den budgetpolitik som lades fast under krisåren på 90-talet. Den har präglats alltför mycket av nyliberalism och ensidigt hyllande av marknadsekonomin, menar bland andra ordföranden Heléne Fritzon, som också sitter i socialdemokraternas högsta ledning, det verkställande utskottet.
De restriktioner som budgetreglerna lägger på de offentliga utgifterna bör luckras upp, slår man fast. I ”extrema lägen” måste man kunna göra stora satsningar, förklarar Morgan Johansson.
–Få tror att man kan spara sig ur en kris av den här omfattningen. Man måste kunna investera sig ur den. Bekymret är att utgiftstaken lägger en hämsko på den typ av investeringar man skulle vilja göra.
Vad händer, fortsätter Morgan Johansson, om arbetslösheten växer kraftigt nästa år:
–Då ska alla kostnader för den in under utgiftstaket. De kommer att tränga ut andra utgifter och då måste staten minska på annat. I slutänden måste man kanske själva säga upp personal. Det blir en bisarr situation.
Därför bör både utgiftstaket och det enprocentiga överskottsmålet i de offentliga finanserna ifrågasättas. Detsamma gäller penningpolitiken: Riksbankens inflationsmål bör kompletteras med ett sysselsättningsmål.
–Vi ska inte bli lättsinniga med ekonomin, men man måste kunna pröva nya saker eftersom krisen är så stark, instämmer Anders Karlsson, ordförande i riksdagens försvarsutskott, som också sitter i ledningen för Skånedistriktet.
Ulla Andersson, vänsterpartiets ekonomiska talesperson, applåderar de skånska socialdemokraternas inställning.
–Det låter väldigt likt hur vi resonerar. Jag känner igen argumentationen. Det är fler och fler som ifrågasätter om ramverken verkligen har varit de bästa för Sveriges utveckling.
Men samtidigt påminner hon om att den socialdemokratiska partiledningen tydligt visat att finanspolitiken inte är förhandlingsbar.
–Det har varit väldigt svårt att föra konstruktiva diskussioner.
Att nu Skånedistriktet öppet går på samma linje som vänsterpartiet leder inte till att den socialdemokratiska partiledningen byter fot. Sven-Erik Österberg, partiets gruppledare i riksdagen, understryker att partiet även fortsättningsvis ”stenhårt” tänker försvara ”ett system som håller ordning på de offentliga finanserna”.
–Vi kan inte som oppositionsparti ha en mer lössläppt ekonomisk politik än vad vi hade i regeringsställning. Det håller inte. Det skapar ingen bra trovärdighet i förhållande till väljarna när det gäller vår regeringsduglighet.
Tipsa andra
Fakta
7 Den rödgröna hösten 2008
8 oktober
Mona Sahlin presenterar ett samarbete med miljöpartiet ”med sikte på 2020”. Sahlin säger att vänsterpartiet stängs ute för att de inte ställer upp på budgetreglerna: ”En framtida regering som jag leder kan aldrig kompromissa i de ekonomiska frågorna”.
10 oktober
Mona Sahlin tvingas backa efter hård intern kritik från LO-företrädare och partidistrikten. Hon kallar det ”en halv pudel” och bjuder in Lars Ohly till nya samtal där förutsättningen för ”samarbete är att man utan förbehåll måste ställa upp på det regelverk som gäller för den ekonomiska politiken”.
21 oktober
De tre partierna tillsätter en arbetsgrupp som diskuterar om det går att komma överens om hur man ser på det budgetpolitiska regelverket.
22 Oktober
Mona Sahlin, Peter Eriksson och Maria Wetterstrand åker på gemensam turné till Göteborg, utan att bjuda in Lars Ohly.
13 november
Samtalen i arbetsgruppen avbryts efter att man inte har kunnat komma överens. Förhandlingarna lyfts till partiledarnivå.
7 december
Mona Sahlin, Peter Eriksson, Maria Wetterstrand och Lars Ohly presenterar ett trepartisamarbete.
Vänsterpartiet böjer sig för kravet på att följa budgetreglerna.
”Vi ändrar inte uppfattning, men vi accepterar dem”, säger Lars Ohly.
Fakta
Ekonomiska ramverket
Överskottsmål. Den offentliga sektorns finansiella sparande ska motsvara en procent av BNP. Det är ett genomsnittsmål och sparandet kan alltså vara lägre i lågkonjukturer.
Utgiftstak. Riksdagen beslutar om taken som sätter en övre gräns för statens utgifter under de tre närmaste åren. Om taken riskerar att överskridas måste regeringen ingripa.
Riksbankens inflationsmål. Den årliga inflationen ska vara 2 procent, plus/minus en procentenhet.
Politik | Mest lästa
- Avvisade krav på tredelad föräldraförsäkring
- Hägglund dragplåster för KD i Stockholm
- Förtroendet för Olofsson skakat
- M storsatsar på unga väljare
- C-distrikten splittrade om kärnkraften
- Rekordstort gap mellan blocken
- C: "Vi har inte ändrat åsikt"
- ”Mitt viktigaste beslut”
- Sverige oroar sig för Acta
- Krav på hårdare straff för sexköp


Stockholm 5º
































