Protesterna mot den nya signalspaningslagen, som klubbades i riksdagen i juni, fortsätter. Nu säger även ledande moderater ifrån. ”Massavlyssning av oskyldigas kommunikation är oacceptabelt”, skriver 14 m-politiker på DN:s debattsida, och går till hårt angrepp mot det egna partiets ”kompromisslösa försvar för FRA-lagen”.
–Det kan naturligtvis finnas skäl att ibland ha den här typen av spaningsmöjligheter. Men den här lagstiftningen är för vittgående och för dåligt förankrad bland medborgarna, säger Paul Lindvall (m), kommunstyrelsens ordförande i Linköping, som är en av kritikerna.
De moderata statsråden står för en politik som partiets lokala företrädare varken kan ”försvara eller förklara”, konstaterar han, och uppmanar regeringen att ”släppa på prestigen” och ompröva den omstridda FRA-lagen.
–Man bör hitta en lagstiftning som tar större hänsyn till den personliga integriteten och är lyhörd för den opinion som har framkommit, säger Paul Lindvall.
Även Pia Kinhult, regionråd i Skåne och ledamot i partistyrelsen, tillhör de moderater som nu offentligt tar avstånd från lagen om signalspaning i kablar.
–Huvudfelet är bristen på ett genomtänkt försvars-och säkerhetspolitiskt resonemang, från början till slut, säger hon.
Men enligt försvarsminister Sten Tolgfors (m) bygger de 14 partikamraternas kritik på missförstånd.
–Det finns ett antal missförstånd som har präglat debatten, och som också präglar det här. Det handlar inte om massavlyssning av svenska folket, utan om att värna Sverige mot yttre hot.
Sten Tolgfors klargör också att det inte är aktuellt att riva upp FRA-lagen.
–Att riva upp lagen, utan att ha ett färdigt alternatv, innebär ju att du återgår till ett oreglerat tillstånd, säger han.
Försvarsministern är inte förvånad över den interna kritiken.
–Det hör till pjäsen för ett stort parti. Däremot har vi fem gånger behandlat frågan i vår riksdagsgrupp, så det har funnits vida möjligheter att föra sakresonemang kring det hela.
Tipsa andra
Fakta
FRA-lagen ger Försvarets radioanstalt rätt att spana i kabeltrafik för att kartlägga ”yttre hot” mot landet.
Spaningen sker genom sökbegrepp, till exempel organisationsnamn eller teknisk data.
Lagen träder i kraft den 1 januari 2009.


Stockholm 5º




































