Dagens studenter har 300 kronor mindre kvar i plånboken per månad när räkningarna är betalda, jämfört med 1989. Under samma period har unga som jobbar fått 4 100 kronor mer att röra sig med, visar en analys från Institutet för privatekonomi vid Swedbank.

”Det är hög tid att förbättra studenternas studiesociala villkor”, slår centerpartiets välfärdsgrupp fast i en rapport som offentliggörs när partiets förtroenderåd i dag samlas i Stockholm.

– Vi vill slå vakt om studenterna. De är, tillsammans med de sämst ställda pensionärerna, grupper som vi tycker ska prioriteras fördelningspolitiskt, förklarar partisekreterare Anders Flanking, som leder arbetet.

I höstas tillsatte regeringen en studiesocial utredning. Riksdagsledamoten Roger Tiefensee (c) ska föreslå hur beloppsnivåer och fribelopp i studiemedelssystemet ska se ut, för att säkerställa ”en skälig levnadsnivå för de studerande”.

Men redan nu har hans partikamrater sin åsikt klar. Det är ”tufft” att leva på 7 492 kronor i månaden, konstaterar Anders Flanking, som vill höja bidragsdelen i studiemedlet med 500 kronor i månaden. En sådan reform skulle kosta statskassan ungefär 1,4 miljarder kronor om året.

– Vår önskan är att vi ska klara av det här under mandatperioden, säger han.

Centerpartiets välfärdsgrupp anser också att det är dags att höja det omdiskuterade fribeloppet.

Om en student jobbar extra och tjänar mer än 100 000 kronor per år gör dagens regler att studiemedlet bantas med hälften av den överskjutande summan.

Det är ett system som motverkar regeringens jobblinje, skriver ledamöterna i sin rapport, och föreslår att fribeloppsgränsen i ett första steg ska höjas till 150 000 kronor.

På sikt bör fribeloppet skrotas helt, förklarar Anders Flanking.

– Det här handlar om att göra studerandet mer attraktivt, och inte så olönsamt.

Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg (fp) påminner om att regeringen har utlovat höjda studiemedel under mandatperioden.

Man har ännu inte bundit sig för några belopp, men för egen del tycker han att centerpartiets krav på 500 kronor och en höjd fribeloppsgräns låter ”rimliga”.

– Nivån ligger ganska nära det vi här på departementet arbetar med, säger Lars Leijonborg.

Det finns tre komponenter att laborera med: höjd lånedel, höjd bidragsdel och höjd fribeloppsgräns.

– Man kan ju tänka sig att också höja lånedelen en del. Exakt hur man väger av de här tre komponenterna mot varandra vill jag inte ta ställning till.

Lars Leijonborg tycker dock att det ska löna sig att arbeta, även för studenter. Liksom centerpartiet vill han kombinera en höjd fribeloppsgräns med höjda studiemedel.

– Om man bara höjer fribeloppsgränsen skickar man signalen ”För att få en rimlig standard måste ni jobba extra”. Det kan leda till att studenter som egentligen borde plugga känner sig tvingade att jobba, säger han.

Elin Rosenberg, ordförande i Sveriges förenade studentkårer (SFS), välkomnar kraven från centerpartiet.

– Min spontana reaktion är att det är väldigt bra förslag, som direkt skulle hjälpa studenters ekonomiska situation. 500 kronor är ett bra steg på vägen, det skulle göra att hålet i plånboken blir något mindre än i dag, säger hon.

Regeringen har hittills hanterat studiemedelsfrågan ”dåligt”, tycker Elin Rosenberg.

– I valrörelsen var det väldigt klart att man lovade ett höjt studiemedel, men frågan skjuts fram, från budget till budget, och snart är mandatperioden slut.

Lova Olsson

08-13 52 17

lova.olsson@svd.se

Fler artiklar