Tidigare i höstas besökte SvD Östermalmsskolan, en skola i Stockholm där eleverna tidigare haft yoga på lektionstid. Med hjälp av en stunds yogaövningar och avslappningsövningar blev eleverna både lugnare och mer koncentrerade, berättade läraren Yvonne Littbrand.

Hon och flera andra lärare hade själva blivit upplärda av en yogainstruktör för att kunna hålla i yogaövningarna.

Efter att skolan berättade om yogan i ett tv-inslag i våras anmäldes de till Skolinspektionen, med hänvisning till att skollagen säger att skolan ska vara ”icke-konfessionell”, fri från religionsutövande. Anmälaren ansåg att yogan bland annat var ett sätt att ”ta kontakt med hinduiska gudar” och därmed skulle bryta mot skollagen.

På Östermalmsskolan överraskades man av anmälningen.

–Innan vi började så pratade vi om att det inte fick handla om något religiöst, vilket det heller inte gjorde. Jag vet att många skolor har yoga och bland föräldrarna har det bara upplevts som något positivt, sa Agneta Zetterström, skolans rektor, när vi träffades i september.

Men efter att ha utrett frågan konstaterar Skolinspektionen nu att staden eller skolan inte bryter mot lagen i och med att yoga tillåts inom skolväggarna. Yogan ska dock ha fokus på hälsa och välbefinnande för att vara tillåten och inte ha "inslag av bekännelsekaraktär" för att betraktas som icke-konfessionell.

– Vi har bedömt att yogan på den här skolan inte strider mot regeln om konfessionella inslag, utan att den har varit hälsofrämjande och lugnande, säger Ann-Sofi Pihlgren, enhetschef på Skolinspektionen.

Skolan hade också informerat föräldrarna om yogan och den som ville kunde låta bli att delta, något som också var viktigt för bedömningen, enligt Ann-Sofi Pihlgren.

Så länge skolorna håller sig till samma inriktning som Östermalmsskolan, så är det fritt fram att ha yoga i skolan.

– Får vi in ett annat likvärdigt fall så finns det ingen anledning att bedömma det annorlunda. Men vi måste ändå titta på varje enskilt fall, säger Ann-Sofi Pihlgren.

Anmälaren reagerade i första hand på att eleverna i yogagruppen använde ljudet "aum", som anmälaren menade var en typ av bön.

Men den expert som SvD kontaktade, Erik af Edholm, docent och forskare inom Sydasiens religioner vid Stockholms universitet, ansåg att dagens yoga är sekulariserad och att betrakta som en gymnastikform.

Inte ens från början, för cirka 2500 år sedan, var yogan religionsspecifik, menade han. Istället ingick yoga i alla då religiösa strömningar i Indien. Senare, i slutet av 1800-talet, inspirerades yogan dessutom av gymnastik från Europa.

Skolinspektionen skriver också i sitt beslut att yogan och dess mantran har använts med anknytning till olika religiösa riktningar inom hinduismen och buddhismen, men att det nu finns ett stort utbud av yogakurser och meditationsövningar utan religiös koppling.

Skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) är nöjd med bedömningen.

– Det var en seger för förnuftet. Nu kan de skolor som tycker att det är en bra idé fortsätta med yoga. Det finns ju också en debatt om idrottsämnen där kritiken gäller att idrotten fortfarande är så pass tävlingsinriktad. Yoga är fritt från tävlingsmoment och en lugn träningsform som jag tror uppskattas av många, säger Lotta Edholm.

Hur många skolor och förskolor som låter eleverna göra yoga hade inte Stockholms stad någon förtecknig på.