– Det handlar om två olika saker. Rent generellt är det så att temperaturen i Sverige, Skandinavien och norra Europa bara är en regional signal, säger Lars Bärring, klimatforskare vid SMHI.

I kväll presenterade FN:s meteorologiska organisation, WMO, sin uppskattning över den genomsnittliga globala temperaturen för i år. Siffrorna visar att 2010 sannolikt blir ett av de tre varmaste åren sedan mätningarna inleddes för 160 år sedan.

De andra rekordåren är 1998 och 2005. Hittills är 2010 det varmaste året, med 0,55 grader över det normala. Men det återstår ännu några veckor, och de slutgiltiga siffrorna presenteras i mars 2011.

Samtidigt är det just nu ovanligt kyligt i Skandinavien. Enligt SMHI mättes -22,1 grader vid Sundsvalls flygplats i slutet av november, den kallaste temperaturen sedan mätningarna startade. Stockholm mätte -11,3 grader, kallast sedan november 1965. Men det ska inte tolkas som att vi inte drabbats av den globala uppvärmningen.

– Det betyder bara att det är ännu varmare någon annanstans, säger Lars Bärring på SMHI.

Till exempel var november mycket mild över kanadensiska Arktis och centrala Sibirien. Och över en längre tidsperiod har det totalt sett blivit varmare, både i Sverige och i övriga världen.

Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet, betonar att vi hade en väldigt varm sommar med rekordtorka i Ryssland. Att det nu varit mer än tio grader kallare än genomsnittet på många håll i Sverige beror på att vi råkar befinna oss i en gren av kalluft som rör sig söderut.

– Motsatsen råder på andra ställen. Jag talade med en kollega i Alaska som beklagade sig över att det regnat där under en vecka. Så det finns andra som har den motsatta extremen, säger han.

Blir det vanligare med extremväder?

– Ja, det kommer i alla fall att bli annorlunda och mer nederbördsextremer. Det hänger samman med att det finns mer vattenånga i systemet i ett varmare klimat. Men sett över en längre tidsperiod kommer det att bli färre köldextremer, även om det kan kännas konstigt just nu.

Michael Tjernström ser en risk i att den nu rådande kylan får folk att tro att klimatförändringarna inte är så allvarliga. Dessutom fokuserar nyhetsbevakningen mycket på kylan när den drabbar i-länderna, där det finns mycket medier. Om uppgifterna från WMO säger han:

– Det enda man kan säga att det är en tolftedel av året kvar. Men mycket talar för att det blir ett varmt år, det är framför allt sommaren som har spelat in.